Varifrån kommer ert Pau D'Arco-té?

Pau D’Arco-teet, ibland även kallat Ipe roxo, lapacho eller taheebo, framställs från innebarken från fullväxta träd av tabebujasläktet. Det vanligaste trädet som används för denna framställning är Tabebuia impetiginosa, eller Purple Tabebuia, som främst växer i Brasilien och/eller Sydamerika.

Synonymer till Tabebuia impetiginosa är Tabebuia avellanedae, T. ipe, T. nicaraguensis, T. schunkeuigoi, T. serratifolia, T. altissima, T. palmeri, Gelseminum avellanedae, Handroanthus avellanedae, H. impetiginosus, Tecoma adenophylla, Tecoma avellanedae, Tecoma eximia, Tecoma impetiginosa, Tecoma integra, Tecoma ipe.

Hur gör man när man framställer Pau D'Arco-té?

Pau d’arco-träd odlas utan konstgödning eller bekämpningsmedel.

När träden är mogna huggs de ned, barkas och veden används för andra ändamål.

Barken får självtorka. Därefter skickas barken till fabrik där den rensas, innerbarken separeras från ytterbarken och torkas ytterligare för att hålla maximalt 10 % fuktighet.

Till sist finfödelas / hackas barken till lämplig storlek (så kallad cut).

Hur går det till efter odling och skörd, återplanteras skogen?

För att kunna framställa Pau d’arco-bark måste man ha en odling med träd samt ha licens att skörda träden. Samtidigt måste man ha ett godkänt återplanteringsprojekt samt återplantera skogen efter skörd.

Det finns mycket naturligt växande Pau D’arco i Sydamerika men dessa används inte för att framställa Pau D’arcoté.

Lite kuriosa

Pau d’arco är stora och starka träd. Det sägs att dess bark kan stå emot en skogsbrand och klara sig levande ur en sådan.

Även veden är mycket stark. Man använder den ibland som bärande pelare i byggnader. Bland annat har Mitterrand French National Library i Paris (www.bnf.fr/en/tools/a.welcome_to_the_bnf.html) sina fyra hörnbyggnader helt täckta med Pau d’arco-trä.

PET, polyeteneterftalat

PET står för polyeteneterftalat. Det används ofta i dryckes­flaskor. Denna plast är slitstark och tålig, passar därför bra i returflaskor. Polyester i tyg är samma material som i PET-plasten.

Miljörisk

Låg, eventuellt finns risk för läckage av ftalater till drycken i flaskorna.

En ny studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor.

Polyetylen – hög densitet, PE-HD

Detta är en vanlig plast i förpackningar för flytande ­produkter. Den är kraftigare och tätare än vanlig polyetylen (nummer 4).

Miljörisk

Inga i dag kända, bör dock inte upphettas.

Polyvinylklorid, PVC (undvik)

PVC används för butikspackning av kött, i byggnadsmaterial, i leksaker med mera.

Ämnet är i sig hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater.

De kan utgöra en stor andel av produktens totala vikt.

Mjukgörarna läcker ut under hela produktens livstid.

Ftalater är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns studier som påvisar risk för barn­allergier.

Miljörisk

Undvik om du kan.

Polyetylen – låg densitet , PE-LD

Det här är materialet som vanliga plastpåsar görs av.

Miljörisk

Inga i dag kända, bör dock inte upphettas.

Polypropylen, PP

Polypropylen är vanlig i förpackningar som ska tåla att bli varma, exempelvis till färdigmat som värms i mikron, men finns i alla slags livsmedelsförpackningar.

Miljörisk

Inga i dag kända.

Hur mycket hyaluronsyra finns det i kroppen?

Varje vuxen människa har i genomsnitt 7–8 g hyaluronsyra i sin hud, och cirka 15 gram hyaluronsyra i hela kroppen.

HA finns också i bindväv, brosk, ledvätska, benhinnevävnad, epitel, neural vävnad och i den del av ögat som kallas glaskroppen.

Hur är det, minskar kollagenet i kroppen med åldern?

Ja, i takt med åldrandet minskar vår förmåga att producera kollagen.

Denna nedbrytningsprocess börjar redan vid 25 års ålder och mängden kollagen minskar därefter med cirka en procent varje år – när du fyllt 60 år kan kollagenhalten ha minskat med 50 %.

När kroppens befintliga kollagen bryts ned kan det visa sig på olika sätt.

Exempel: huden förlorar sin elasticitet och styrka, det blir mera rynkor, dina leder stelnar och håret tunnas ur.