Produktfrågor

Kurkumin är den biologiskt aktiva fytokemiska ingrediensen i gurkmeja.

Vanlig gurkmeja från affären innehåller ca 5 % kurkumin.

Longvida® är ett kurkuminextrakt som ger signifikanta halter av fritt (inte glukuroniderat*, eller inaktivt) kurkumin – Longvida innehåller minst 23 % aktiva kurkuminoider.

SLCP-teknologi för optimal absorption och hög biotillgänglighet

Naturligt förekommande kurkumin kan inte uppnå optimal verkan på grund av låg löslighet och nedsatt (eller mycket lågt) upptag i tarmen.

Därför framställs Longvida® kurkumin med en patenterad SLCP (Solid Lipid Curcumin Particle)™-teknologi som försäkrar optimal, säker och naturlig absorption.

SLCP-teknologin, som utvecklats av University of California, USA, har inspirerats av den forskning som gjorts på solida liposomala fett-mikropartiklar och dess goda förmåga att tas upp av och transporteras i kroppen.

Den kritiska delen av teknologin inkluderar naturligt kurkumin som extraherats från gurkmeja-roten i kombination med tre olika fettyper i ett specifikt förhållande till varandra och till kurkuminet.

Detta fett omsluter kurkuminpartikeln och tillåter att kurkuminet löses upp men förblir stabilt under absorptionen och vidare in i kroppen.

SLCP-teknologin skyddar kurkuminet i Longvida att brytas ned och utsöndras för snabbt.

Detta leder till höga halter av fritt, oglukuroniderat kurkumin i kroppen, tillåter en 24-timmars cirkulation i blodet och ger hälsofördelar (läs mer om glukoronidering nedan).

Longvida erbjuder flera steg av förbättrad transport i metabolismen vilket ger mer effekt och högre halt kurkumin i vävnaderna.

Se filmklipp

• Longvida® in Brief (3 min) »
• Om Longvida (5 min) »
  

  *Glukuronidering

  Glukuronidering är ofta involverat i metabolismen av läkemedel och andra droger.

  Glukuronidering är en huvudsaklig mekanism i bildandet av vattenlösliga substrat från xenobiotika ((av grekiska xenos, främling och bios, liv), beteckningen på alla kroppsfrämmande ämnen).

  Denna mekanism leder i ett senare skede till elimination av dessa ämnen från kroppen i galla eller urin.

  Även komponenter i vår mat kan påverkas av-glukuronidering: under matsmältningen passerar de flesta beståndsdelarna genom den typiska absorptionsvägen från tunntarmen, in i portådern och direkt in i levern för glukuronidering.

  När kroppen omsätter kurkumin och liknande komponenter från maten i tarmen och levern binder de snabbt till sig en sockermolekyl, eller glukuronid.

  Denna bindning till en sockermolekyl inaktiverar komponenten och “märker” den för snabb elimination, utsöndring ur kroppen.

  Resultatet blir att glukuroniderade komponenter normalt inte tas inte upp väl av målvävnader, till exempel i exempel hjärnan, utan försvinner snabbt ur kroppen

  Glukuroniderade komponenter ses som mer ineffektiva än deras ursprungliga, eller fria, form.

  Läs mer om glukoronidering »

  Patent och varumärke

  Longvida® är patenterat enligt US 9192644 och EP 1993365.

  Longvida® är ett varumärke som tillhör Verdure Sciences, Inc.

Det finns olika former av tillgängliga mineral i födan. Oorganiska salter, organiska salter, ämnen i kelat‐ eller aminosyrabunden form och mineral som är integrerade i proteiner.

Hur väl du tillgodogör dig dessa mineral beror huvudsakligen på två faktorer: matsmältningskanalens funktion och mineralets tillgänglighet.

För att kroppen ska kunna tillgodogöra sig ett mineral i tillskottsform behöver mineralet absorberas, lösas i kroppen, transporteras till rätt ställe och ha tillräckligt liten molekylstorlek för att kunna ta sig in i cellen.

Ju mer mineral din kropp absorberar och ju större halt som kan ta sig in i cellen, desto mer mineral kan kroppen använda för livsviktiga funktioner.

Bland annat behöver mineralet en transportör, ett ”bärarämne” som mineralet binds till/kelateras med, och som underlättar upptaget från matsmältningskanalen in i blodbanan samt hur väl kroppen kan utnyttja mineralet när det väl har tagit sig in i kroppen.

Vilka transportörer som används styrs främst av kunskapsnivån hos tillverkaren, ambitionen/vilken effekt man vill ha av tillskottet samt priset – olika mineralformer har olika funktion, vissa mineralformer fungerar bättre och är effektivare än andra, och vissa mineralformer är dyrare att framställa än andra former.

Vi använder plaster varje dag. En del sorters plast bör du undvika. Från Svenska Naturskyddsföreningen har vi hämtat följande information:

De flesta plastprodukterna har en stämpel som visar vilken sort det är: i återvinningstriangeln finns en siffra som talar om vilken sorts plast det handlar om.

Undvik siffrorna 3, 6 och 7 så minskar du risken för exponering för farliga ämnen.

Alla plast­detaljer är dock inte märkta och gruppen 7 innehåller en lång rad olika plaster med olika egenskaper.

Nästan all plast har fossil olja som ursprunglig råvara. Se till att återvinna plast märkt med återvinningssymboler så långt det går.

Via nedanstående länkar och PDF-dokument kan du se vilka vitaminer och mineraler som får användas i kosttillskott:

• Vitaminer och mineralämnen som får användas vid tillverkningen av kosttillskott – 2009
• Tillägg från 2011

Dubbelblindstudie för att utvärdera effekten av olika former av magnesium

Observera att buffrat magnesiumglycinat ger ca 18-20 % elementalt magnesium medan obuffrat magnesiumglycinat ger maximalt 11,8-12,0 % elementalt magnesium. Och att även magnesiummalat finns i både buffrade och obuffrade varianter.

Här hittar ni en pdf som beskriver hur Alpha Plus jobbar med sötningsmedel i våra produkter.

Sötningsmedel i produkter (pdf)

Fruktos är en enkel sockerart som fungerar bra som sötningsmedel och som lätt kan användas av kroppen.

Det har en annan biokemisk metabolism än glukos (icke-insulinogen) och har lågt Glykemiskt Index (GI 27, att jämföra med 141 för glukos, 97 för sackaros och 100 för vitt bröd).

Nej.

Vanlig fruktos ska inte jämställas med HFCS: ren fruktos finns bundet i de flesta frukter och grönsaker medan HFCS är ett raffinerat och billigt sötningsmedel som är utvunnet ur majs och som liknar vanligt raffinerat socker när det gäller metabolismen i kroppen.

Glukos

Glukos, glykos, dextros, druvsocker, är en vanlig sockerart.

Glykos finns i många växter och i blod samt i sackaros (rörsocker), maltos (maltsocker) och laktos (mjölksocker).

Glykos är byggsten i stärkelse, cellulosa och glykogen. Sockerarten omsätts snabbt i kroppen och ger energi.

Sackaros

Sackaros, sukros, rörsocker, är ett kolhydratuppbyggt av glukos och fruktos. Sackaros förekommer rikligt i sockerrör och sockerbetor och är den vanligaste disackariden i födan.

Sackaros spjälkas lätt till glukos och fruktos i svagt sur lösning. Den bildade blandningen kallas invertsocker.

Fruktos

Till skillnad från glukos behöver fruktos inte insulin för att tas upp av cellerna.

Fruktos hanteras annorlunda än vanligt socker av matsmältningssystemet, vilket leder till att effekterna av högt fruktosintag skiljer sig ganska mycket från ett högt glukosintag.

Intag av fruktos har en liten påverkan på blodsockernivån då det bryts ned i levern.

Att fruktos har lågt glykemiskt index (GI 27, att jämföra med 141 för glukos, 97 för sackaros och 100 för vitt bröd) beror på att det måste ombildas till glukos i levern innan det kan höja blodsockret.

Lönnsirap är ett naturligt sötningsmedel som framställs genom indunstning av saven från vissa arter av lönnträdet, främst från sockerlönnen (Acer saccharum).

Sirapen innehåller ca 67 % kolhydrater varav ca 59 % sockerarter.

Lönnsirap ger ca 50 kalorier per matsked, att jämföras med fruktos ca 46 kalorier, råsocker ca 51 kalorier, majssirap ca 60 kalorier och honung ca 64 kalorier per matsked.

Dessutom innehåller den små mängder vitaminer, som niacin, B2-, B1- och B6-vitamin, samt mineral som fosfor, järn, kalcium (ca 63 mg/msk), kalium (ca 105 mg/msk), magnesium, natrium, och zink.

Dessutom innehåller den organiska syror (primärt äppelsyra), fenolkomponenter och aminosyror.

Lönnsirap har ca 65 % sötma jämfört som vanligt socker.

Mannitol är en sockeralkohol som förekommer som huvudbeståndsdel i mannan från mannaasken (manna är en polysackarid som innehåller kolhydratet mannos) samt rikligt i alger, svampar, selleri och oliver (och många andra växter). Mannitol framställs även via hydrogenering av fruktos.

Hydrogenering är en kemisk process där sockermolekylen (fruktos) tillförs väte i form av en så kallad alkoholgrupp, därav namnet sockeralkohol.

Slutprodukten mannitol består då av 50 % sorbitol och 50 % mannitol.