Produktfrågor

En retinylester är den form av A-vitamin som nyligen absorberat retinol lagras som i kroppen.

Absorptionen av retinol från matsmältningskanalen underlättas om (speciellt omättat) fett kan absorberas samtidigt.

Därefter kan retinol esterfieras till bland annat palmitinsyra och levereras till blodet via kylomikroner.

Därefter lagras retinolformen i levern som retinylestrar.

Det finns rapporter som säger att 20–50 % av befolkningen antingen inte alls kan, eller har svårt för att omvandla betakaroten till A-vitamin.

Därför är det mycket viktigt att få i sig rent A-vitamin från kosten och/eller kosttillskott.

Omvandlingen av betakaroten till A-vitamin kan saboteras av insulinresistens, diabetes och låg sköldkörtelfunktion.

Dessa tre tillstånd anses finnas hos minst en tredjedel av befolkningen.

Omvandling av betakaroten till A-vitamin är beroende av tillgång till protein, fett, zink och C-vitamin.

När du ökar intaget betakaroten sänker kroppen sin omvandling av betakaroten till A-vitamin.

Betakaroten som inte omvandlas till A-vitamin cirkulerar i blodet samt lagras i kroppens fettvävnad.

Det gör också att det är extra viktigt för vegetarianer och veganer som inte får så mycket A-vitamin via kosten (från till exempel torskleverolja) att inta ett tillskott innehållande retinolpalmitat, en vegetabilisk form av A-vitamin.

En utmärkt tid att inta högre doser betakaroten är innan du åker och under solsemestern, eller innan och under solandet på sommaren. Rekommenderad dos är 25–50 mg dagligen av naturligt betakaroten.

Kokosfett, eller kokosolja, är ett fett som framställs från kokosnötens innanmäte, eller kött: först pressas/centrifugeras köttet för att utvinna den fettrika kokosmjölken, därefter utvinns fettet ur mjölken via olika metoder.

Kokosfett har vid rumstemperatur fast form, men smälter vid ca 25°C (och blir då “kokosolja).

Kokosfett av god kvalitet har en rent vit färg, sötaktig lukt och smak. Det bästa kokosfettet är kallpressat från färska kokosnötter. I kokosoljan finns fettsyror, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Kokosfett har lång hållbarhet och stabilitet samt består av mellanlånga, goda fettsyror, och då främst laurinsyra.

Det är skillnad på att äta naturligt betakaroten och syntetiskt betakaroten.

Höga halter karoten från mat och/eller naturliga källor som förekommer i komplex med andra karotener och näringsämnen är inte att likställa med höga halter isolerat syntetiskt betakaroten.

Naturligt betakaroten

Naturligt betakaroten förekommer ofta i komplex tillsammans med andra naturligt förekommande karotenoider, som lutein, cantaxantin, lykopen, alfakaroten, zeaxantin och kryptoxan. Dessa karotenoider både samverkar med betakaroten.

En annan skillnad mellan naturligt och syntetiskt betakaroten (som dock inte direkt är kopplad till naturligt eller syntetiskt betakaroten) är att det är skillnad i kemisk struktur mellan olika betakarotener: vissa karotenoider har en så kallad cis-isomer-struktur, medan många andra betakarotener saknar dessa isomerer och istället har en all-trans-struktur. Vikten av en 9-cis-isomer-struktur har kopplats till det faktum att det är en direkt förelöpare till kroppens produktion av 9-cis-retinoidsyra. 9-cis-retinoidsyra bildas bara från 9-cis-betakaroten.

Observera att de flesta karotenoider i naturen uppträder i all-trans-formen, vilket molekylärt är identiskt med syntetiskt framställt all-trans betakaroten. Undantaget är bland annat algen Dunaliella salina som innehåller ungefär hälften av vardera av cis- och trans-formen betakaroten. Och karoten utvunnet ur Blakeslea trispora som innehåller ca 90 % all-trans-isomerer och mindre halter cis-13-isomerer.

Säkra halter

Man har exempelvis givit doser om 20–180 mg naturligt betakaroten per dag utan att finna bevis på förgiftning eller utveckling av abnormala förhöjda blodnivåer av A-vitamin. Den vanliga husmanskosten ger i genomsnitt 1–3 mg betakaroten per dag. En växtbaserad kost ger i genomsnitt 6–15 mg betakaroten per dag. Det finns ingen känd toxicitet med naturligt betakaroten. Man får däremot en orangefärgning av huden (karotinemi) som ofta förekommer vid doseringar mellan 26–60 mg (cirka 40–100 000 IE). Doser överstigande 180 mg kan ge lös avföring.

Syntetiskt betakaroten

Flera studier visar att syntetiskt betakaroten är toxiskt för rökare som har cancer: en större studie som gjordes på finska rökare med lungcancer och andra cancerformer som fick stor uppmärksamhet. Där fick deltagarna 20 mg syntetiskt betakaroten (och 50 mg alfa-tokoferol/E-vitamin) per dag, samt variationer av detta. Studien visade att intag av dessa halter syntetiskt betakaroten i samband med lungcancer hos rökare ökade cancerutvecklingen och dog av sin cancer tidigare.

En begränsning i ovanstående studie var att den inte rapporterade hur dessa människor levde för övrigt – idag vet vi mer om epigenetik och hur den totala livsstilen, kosten (och rökning förstås) etc. påverkar våra gener och vår hälsa. EUs officiella ståndpunkt var år 2012 att rökare som intog mindre än totalt* 15 mg betakaroten dagligen inte gav negativ påverkan på hälsan.

Detta dokument rapporterar bland annat om en studie från 2010 som inte visade på förhöjd risk för lungcancer hos rökare när man intog 6–15 mg betakaroten under 5 till 7 år.

* Efsa har tidigare beräknat att vi får i oss 1–2 mg betakaroten via livsmedelstillsatser, vilket ger att enligt deras beräkningar kan upp till 13 mg betakaroten per dag komma från kosttillskott.

Alkolholister, de som dricker alkohol dagligen, asbestarbetar och rökare rekommenderas att inte regelbundet inta doser syntetiskt betakaroten överstigande 10 mg dagligen, och helst inta det tillsammans med C-vitamin eller vindruvkärnextrakt.

Betakaroten är ett förstadium till A-vitamin och tillhör ämnesgruppen karotenoider. Fler än 600 karotenoider har isolerats i naturen. Av dessa är betakaroten mest känt. Ungefär 50 karotenoider har hittas i den mänskliga dieten och 20 har identifierats i plasma och vävnader.

Betakaroten finns i gula och gröna grönsaker samt frukt, som t ex morot, persiljeblad, grönkål, sötpotatis och spenat. Betakaroten omvandlas till A-vitamin i kroppen när kroppen behöver det. Det har samma eller liknande goda effekter som A-vitamin, som bland annat behövs för synen och kroppens slemhinnor. Betakaroten kan spjälkas och omvandlas till A-vitamin i levern.

Två molekyler av A-vitamin bildas från en molekyl betakaroten.