Produktfrågor

En utmärkt tid att inta högre doser betakaroten är innan du åker och under solsemestern, eller innan och under solandet på sommaren. Rekommenderad dos är 25–50 mg dagligen av naturligt betakaroten.

Godkända hälsopåståenden för A-vitamin är:

• Vitamin A har en roll i cellspecialiseringsprocessen.
• Vitamin A bidrar till immunsystemets normala funktion.
• Vitamin A bidrar till att bibehålla normala slemhinnor.
• Vitamin A bidrar till att bibehålla normal hud.
• Vitamin A bidrar till att bibehålla normal synförmåga.
• Vitamin A bidrar till normal järnomsättning.

De produkter i vårt sortiment som innehåller naturligt betakaroten är Karoten, Daily, UltraClear Sustain, UltraClear Plus pH och UltraInflamX.

Ja. Metagenics, TjejVital, MammaVital, ManVital och KvinnaVital har ett innehåll om 0,45–1 mg syntetiskt betakaroten per tablett.

Optimala dagsdoser av dessa multivitaminpreparat, till exempel intag om 4 tabletter dagligen, innehåller doser av syntetiskt betakaroten som är säkert för alla, inklusive rökare och de som dricker alkohol dagligen.

Ät en växtbaserad kost så att du får i dig minst 10 mg betakaroten och även andra karotener via kosten. Inta även ett multivitamintillskott innehållande minst 600 µg retinol samt minst 2–5 mg betakaroten (syntetiskt eller naturligt).

Kom ihåg att D-vitamin har A-vitamin som en viktigt synergist: ju mer D-vitamin du intar, desto viktigare är det att det finns tillräckligt av följande kofaktorer för att balansera D-vitaminet: A-vitamin, K2-vitamin och magnesium.

När du intar höga doser betakaroten (över 15 mg) är det bäst att använda ett karotenkomplex som du hittar i till exempel duniellaalger, eller betakaroten utvunnet ur Blakeslea trispora.

Betakaroten är ett förstadium till A-vitamin och tillhör ämnesgruppen karotenoider. Fler än 600 karotenoider har isolerats i naturen. Av dessa är betakaroten mest känt. Ungefär 50 karotenoider har hittas i den mänskliga dieten och 20 har identifierats i plasma och vävnader.

Betakaroten finns i gula och gröna grönsaker samt frukt, som t ex morot, persiljeblad, grönkål, sötpotatis och spenat. Betakaroten omvandlas till A-vitamin i kroppen när kroppen behöver det. Det har samma eller liknande goda effekter som A-vitamin, som bland annat behövs för synen och kroppens slemhinnor. Betakaroten kan spjälkas och omvandlas till A-vitamin i levern.

Två molekyler av A-vitamin bildas från en molekyl betakaroten.

Niacin, B3-vitamin, är en vattenlöslig organisk kemisk substans tillhörande gruppen pyridinkarboxylsyror.

Denna grupp inkluderar pikolinsyra, nikotinsyra och isonikotinsyra.

Denna vattenlösliga substans är ett derativ av pyridin med en karboxylgrupp (COOH) i 3-positionen.

Nikotinsyrans amid heter nikotinamid och är en av byggstenarna i den energibärande molekylen nikotinamidadenindinukleotid (NAD⁺).

Här har karboxylgruppen ersatts av en karboxamidgrupp (CONH2).

Det finns även mer komplexa amider och varianter av estrar.

I kosttillskott pratar man om två olika former av niacin, nikotinsyra och nikotinamid.

B3-vitamin, niacin, kan bestå av nikotinsyra och nikotinamid i olika proportioner.

Det är skillnad på att äta naturligt betakaroten och syntetiskt betakaroten.

Höga halter karoten från mat och/eller naturliga källor som förekommer i komplex med andra karotener och näringsämnen är inte att likställa med höga halter isolerat syntetiskt betakaroten.

Naturligt betakaroten

Naturligt betakaroten förekommer ofta i komplex tillsammans med andra naturligt förekommande karotenoider, som lutein, cantaxantin, lykopen, alfakaroten, zeaxantin och kryptoxan. Dessa karotenoider både samverkar med betakaroten.

En annan skillnad mellan naturligt och syntetiskt betakaroten (som dock inte direkt är kopplad till naturligt eller syntetiskt betakaroten) är att det är skillnad i kemisk struktur mellan olika betakarotener: vissa karotenoider har en så kallad cis-isomer-struktur, medan många andra betakarotener saknar dessa isomerer och istället har en all-trans-struktur. Vikten av en 9-cis-isomer-struktur har kopplats till det faktum att det är en direkt förelöpare till kroppens produktion av 9-cis-retinoidsyra. 9-cis-retinoidsyra bildas bara från 9-cis-betakaroten.

Observera att de flesta karotenoider i naturen uppträder i all-trans-formen, vilket molekylärt är identiskt med syntetiskt framställt all-trans betakaroten. Undantaget är bland annat algen Dunaliella salina som innehåller ungefär hälften av vardera av cis- och trans-formen betakaroten. Och karoten utvunnet ur Blakeslea trispora som innehåller ca 90 % all-trans-isomerer och mindre halter cis-13-isomerer.

Säkra halter

Man har exempelvis givit doser om 20–180 mg naturligt betakaroten per dag utan att finna bevis på förgiftning eller utveckling av abnormala förhöjda blodnivåer av A-vitamin. Den vanliga husmanskosten ger i genomsnitt 1–3 mg betakaroten per dag. En växtbaserad kost ger i genomsnitt 6–15 mg betakaroten per dag. Det finns ingen känd toxicitet med naturligt betakaroten. Man får däremot en orangefärgning av huden (karotinemi) som ofta förekommer vid doseringar mellan 26–60 mg (cirka 40–100 000 IE). Doser överstigande 180 mg kan ge lös avföring.

Syntetiskt betakaroten

Flera studier visar att syntetiskt betakaroten är toxiskt för rökare som har cancer: en större studie som gjordes på finska rökare med lungcancer och andra cancerformer som fick stor uppmärksamhet. Där fick deltagarna 20 mg syntetiskt betakaroten (och 50 mg alfa-tokoferol/E-vitamin) per dag, samt variationer av detta. Studien visade att intag av dessa halter syntetiskt betakaroten i samband med lungcancer hos rökare ökade cancerutvecklingen och dog av sin cancer tidigare.

En begränsning i ovanstående studie var att den inte rapporterade hur dessa människor levde för övrigt – idag vet vi mer om epigenetik och hur den totala livsstilen, kosten (och rökning förstås) etc. påverkar våra gener och vår hälsa. EUs officiella ståndpunkt var år 2012 att rökare som intog mindre än totalt* 15 mg betakaroten dagligen inte gav negativ påverkan på hälsan.

Detta dokument rapporterar bland annat om en studie från 2010 som inte visade på förhöjd risk för lungcancer hos rökare när man intog 6–15 mg betakaroten under 5 till 7 år.

* Efsa har tidigare beräknat att vi får i oss 1–2 mg betakaroten via livsmedelstillsatser, vilket ger att enligt deras beräkningar kan upp till 13 mg betakaroten per dag komma från kosttillskott.

Alkolholister, de som dricker alkohol dagligen, asbestarbetar och rökare rekommenderas att inte regelbundet inta doser syntetiskt betakaroten överstigande 10 mg dagligen, och helst inta det tillsammans med C-vitamin eller vindruvkärnextrakt.

En viss egenproduktion sker via amionsyran tryptofan: niacin kan bildas i kroppen från tryptofan som finns i proteiner i kosten.

Generellt anses syntetiskt betakaroten tas upp lättare än det naturliga betakaroten som förekommer i mat.

Detta på grund av att det naturliga betakarotenet omges av en matmatrix av fiber eller protein som först måste brytas ned av kroppen innan kroppen kan absorbera betakarotenet.

Upptaget av naturligt betakaroten från grönsaker anses vara 5–30 % av absorptionen från syntetiskt framställda kosttillskott.

• Niacin bidrar till normal energiomsättning.
• Niacin bidrar till nervsystemets normala funktion.
• Niacin bidrar till normal psykologisk funktion.
• Niacin bidrar till att bibehålla normala slemhinnor.
• Niacin bidrar till att bibehålla normal hud.
• Niacin bidrar till att minska trötthet och utmattning.