Hur testar man om man har tillräckliga halter smörsyra i tarmen?

Det finns labanalyser, främst avföringsanalyser, som analyserar mängd och balans av olika bakterier, fiber och kortkedjade fettsyror som smörsyra i tarmen.

Exempel på en sådan test hittar du hos Genova Diagnostics, https://www.gdx.net : här kan du läsa om CDSA 2,0, https://www.gdx.net/product/comprehensive-digestive-stool-analysis-2-cdsa2

Även CSAP X 2 från Nordic Laboratories analyserar detta, https://www.nordic-labs.com/EDetail.aspx?id=1397

För mer information: https://www.nordic-labs.com

Var kan jag analysera min halt av smörsyra/butyrat?

För att testa din halt av smörsyra/butyrat behöver du göra det via en klinik/en terapeut.

Vi samarbetar med IFM-kliniken i Falun som kan ombesörja en sådan test.

Kontaka IFM-kliniken för mer information:

IFM-kliniken Falun
Roxnäsvägen 4
791 44 FALUN
E-post: info [at] ifm-klinik.nu
E-postformulär och karta
https://www.ifm-klinik.nu/ifm-falun

Vad är colostrum?

Colostrum är förstadiet till den första mjölken (råmjölken) som kon bildar inom 24 timmar efter kalvning.

Tillverkare av vår colostrum-råvara tar råmjölk från kossor i sydvästra USA och tas från kon inom 16 timmar efter att en kalv föds.

Vår Colostrum innehåller 60 % protein, minst 21 % immunoglobuliner samt en kombination av vitaminer och mineraler.

Dessutom innehåller den höga halter av IgG (minst 20 %) samt prolinrika polypeptider, och är en naturlig källa även för IgA, IgD, IgE, IgG och IgM.

Hur mycket värme används när man processar råvaran i Colostrum?

Man använder det man kallar “flash pasteurization”, en snabb lågtemperatur-pastörisering, vilket innebär en process där råvaran värms upp till 72º C under 15 sekunder.

Man spraytorkar sedan råvaran via indirekt ånga och med lågt tryck och temperatur (under 63º C).

Hur säkerställer tillverkaren att colostrumråvaran är av bra kvalitet?

Alla gårdar som levererar colostrum till tillverkaren är certifierade att deras djur är fria från hormoner, BSE, rBGH och antibiotika vid tiden för kalvning.

Colostrum-råvaran är fri från Genetically Modified Organisms (GMO). Korna kommer från hjordar som inte har exponerats för någon form av genterapi.

Gårdarna certifierar även att de inte adderar melamin eller hydrolyserat läderprotein till den råa colostrum-råvaran.

Estradiol eller prolaktin används inte i livsmedelskedjan.

Tillverkaren accepterar inte foder som behandlats med pesticider eller herbicider, och oberoende analyser görs för att verifiera att produkterna är fria från dessa ämnen.

Leverantörerna av gödningsmedel till de gårdar från där colostrum levereras använder inte dicyandiamid, och tillverkaren utvärderar en DCD-testmetod för att säkerställa detta.

Råvaran är ej bestrålad och det används inga lösningsmedel för att utvinna den.

Tillverkaren testar colostrum-råvaran från varje gård för att säkerställa att mjölken kommer från den första mjölken och att den är fri från antibiotika, skadliga bakterier och andra oönskade partiklar.

Det som analyseras är bland annat:

  • Nitrite (NaNO2),
  • Nitrate (NaNO3),
  • Inhibitory Substances,
  • Aflatoxin M1,
  • Nitrofuran (AMOZ),
  • Nitrofuran (AOZ),
  • Dioxins,
  • Dioxins and Dioxin-like PCBs,
  • Melamine, och
  • Titratible Acidity.

Är det säkert att äta betakaroten?

Det är skillnad på att äta naturligt betakaroten och syntetiskt betakaroten.

Höga halter karoten från mat och/eller naturliga källor som förekommer i komplex med andra karotener och näringsämnen är inte att likställa med höga halter isolerat syntetiskt betakaroten.

Naturligt betakaroten

Naturligt betakaroten förekommer ofta i komplex tillsammans med andra naturligt förekommande karotenoider, som lutein, cantaxantin, lykopen, alfakaroten, zeaxantin och kryptoxan. Dessa karotenoider både samverkar med betakaroten.

En annan skillnad mellan naturligt och syntetiskt betakaroten (som dock inte direkt är kopplad till naturligt eller syntetiskt betakaroten) är att det är skillnad i kemisk struktur mellan olika betakarotener: vissa karotenoider har en så kallad cis-isomer-struktur, medan många andra betakarotener saknar dessa isomerer och istället har en all-trans-struktur. Vikten av en 9-cis-isomer-struktur har kopplats till det faktum att det är en direkt förelöpare till kroppens produktion av 9-cis-retinoidsyra. 9-cis-retinoidsyra bildas bara från 9-cis-betakaroten.

Observera att de flesta karotenoider i naturen uppträder i all-trans-formen, vilket molekylärt är identiskt med syntetiskt framställt all-trans betakaroten. Undantaget är bland annat algen Dunaliella salina som innehåller ungefär hälften av vardera av cis- och trans-formen betakaroten. Och karoten utvunnet ur Blakeslea trispora som innehåller ca 90 % all-trans-isomerer och mindre halter cis-13-isomerer.

Säkra halter

Man har exempelvis givit doser om 20–180 mg naturligt betakaroten per dag utan att finna bevis på förgiftning eller utveckling av abnormala förhöjda blodnivåer av A-vitamin. Den vanliga husmanskosten ger i genomsnitt 1–3 mg betakaroten per dag. En växtbaserad kost ger i genomsnitt 6–15 mg betakaroten per dag. Det finns ingen känd toxicitet med naturligt betakaroten. Man får däremot en orangefärgning av huden (karotinemi) som ofta förekommer vid doseringar mellan 26–60 mg (cirka 40–100 000 IE). Doser överstigande 180 mg kan ge lös avföring.

Syntetiskt betakaroten

Flera studier visar att syntetiskt betakaroten är toxiskt för rökare som har cancer: en större studie som gjordes på finska rökare med lungcancer och andra cancerformer som fick stor uppmärksamhet. Där fick deltagarna 20 mg syntetiskt betakaroten (och 50 mg alfa-tokoferol/E-vitamin) per dag, samt variationer av detta. Studien visade att intag av dessa halter syntetiskt betakaroten i samband med lungcancer hos rökare ökade cancerutvecklingen och dog av sin cancer tidigare.

En begränsning i ovanstående studie var att den inte rapporterade hur dessa människor levde för övrigt – idag vet vi mer om epigenetik och hur den totala livsstilen, kosten (och rökning förstås) etc. påverkar våra gener och vår hälsa. EUs officiella ståndpunkt var år 2012 att rökare som intog mindre än totalt* 15 mg betakaroten dagligen inte gav negativ påverkan på hälsan.

Detta dokument rapporterar bland annat om en studie från 2010 som inte visade på förhöjd risk för lungcancer hos rökare när man intog 6–15 mg betakaroten under 5 till 7 år.

* Efsa har tidigare beräknat att vi får i oss 1–2 mg betakaroten via livsmedelstillsatser, vilket ger att enligt deras beräkningar kan upp till 13 mg betakaroten per dag komma från kosttillskott.

Alkolholister, de som dricker alkohol dagligen, asbestarbetar och rökare rekommenderas att inte regelbundet inta doser syntetiskt betakaroten överstigande 10 mg dagligen, och helst inta det tillsammans med C-vitamin eller vindruvkärnextrakt.

Kan kroppen producera niacin?

En viss egenproduktion sker via amionsyran tryptofan: niacin kan bildas i kroppen från tryptofan som finns i proteiner i kosten.

Tas syntetiskt och naturligt betakaroten upp lika bra?

Generellt anses syntetiskt betakaroten tas upp lättare än det naturliga betakaroten som förekommer i mat.

Detta på grund av att det naturliga betakarotenet omges av en matmatrix av fiber eller protein som först måste brytas ned av kroppen innan kroppen kan absorbera betakarotenet.

Upptaget av naturligt betakaroten från grönsaker anses vara 5–30 % av absorptionen från syntetiskt framställda kosttillskott.

Vilka godkända hälsopåståenden finns det för niacin?

  • Niacin bidrar till normal energiomsättning.
  • Niacin bidrar till nervsystemets normala funktion.
  • Niacin bidrar till normal psykologisk funktion.
  • Niacin bidrar till att bibehålla normala slemhinnor.
  • Niacin bidrar till att bibehålla normal hud.
  • Niacin bidrar till att minska trötthet och utmattning.

Vad är A-vitamin?

A-vitamin är ett fettlösligt vitamin som är strukturellt relaterat till betakaroten.

A-vitamin har tre aktiva former: retinal, retinol och retinoinsyra, samt en lagringsform: retinlyester.

Vitaminet finns i mat, framför allt i form av retinol i torsklever och torskleverolja, leverpastej, mjölkprodukter och äggula.

Upptaget av A-vitamin från maten kan variera stort.

Väldigt lite tas upp från råa grönsaker och fiberrik mat, medan kroppen klarar av att ta upp A-vitamin bättre från kokta grönsaker och oljor.

Vad är niacinekvivalenter (NE)?

Rekommendationen för niacin avser så kallade niacinekvivalenter. I livsmedelsdatabasen – sök näringsinnehåll (https://www7.slv.se/SokNaringsinnehall/) uppges både ursprungligt niacin och totala niacinekvivalenter (NE).

Niacinekvivalenter omfattar både det niacin som finns ursprungligt (preformerat) i maten och det niacin som bildas i kroppen från aminosyran tryptofan. 60 mg tryptofan motsvarar 1 (NE) eller 1 mg niacin.

Om tryptofanvärden saknas antar man att 1 g protein i genomsnitt innehåller 1 procent tryptofan eller 0,166 NE.

Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida »