Produktfrågor

• Vitamin C bidrar till immunsystemets normala funktion.
• Vitamin C bidrar till att bibehålla immunsystemets normala funktion under och efter intensiv fysisk träning.
• Vitamin C bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress.
• Vitamin C bidrar till att minska trötthet och utmattning.
• Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för blodkärlens normala funktion.
• Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för benstommens normala funktion.
• Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för broskets normala funktion.
• Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för tandköttets normala funktion.
• Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för hudens normala funktion.
• Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för tändernas normala funktion.
• Vitamin C bidrar till normal energiomsättning.
• Vitamin C bidrar till nervsystemets normala funktion.
• Vitamin C bidrar till normal psykologisk funktion.
• Vitamin C bidrar till att återbilda den reducerade formen av vitamin E.
• Vitamin C ökar järnupptaget.

C-vitamin finns naturligt i t.ex. acerola, nyponsoppa, svarta vinbär, persilja, pepparrot, grön paprika, citrusfrukter och rå broccoli.

Askorbinsyra är en form av C-vitamin som är vattenlösligt, oxiderar lätt i lösningar och vid upphettning.

Järn, koppar och alkaliskt pH ökar oxidationen.

C-vitamin börjar förlora sin styrka så fort det exponeras för luft, värme och ljus.

Askorbinsyra räknas även som ett tillsatsämne med nummer E 300.

Här kategoriseras askorbinsyra som antioxidationsmedel, men kan även användas som surhetsreglerande medel och mjölbehandlingsmedel.

Namnet askorbinsyra kommer ursprungligen från a- ,vilket betyder ”nej”, och det latinska ordet för sjukdomen skörbjugg, scorbutus, vilken orsakas av C-vitaminbrist. a-scorbutus = askorbinsyra.

Askorbinsyra har en kristallstruktur med syrlig smak.

Naturlig och syntetisk askorbinsyra är kemiskt identiska. Det finns ingen känd skillnad när det gäller biotillgänglighet.

Två studier på människor har undersökt skillnaden mellan L-askorbinsyra från naturliga källor med syntetisk askorbinsyra. Ingen klinisk signifikant skillnad kunde ses.

Referens: https://lpi.oregonstate.edu/mic/vitamins/vitamin-C/supplemental-forms

För att få en kontrollerad produktion och tillräckligt hög halt C-vitamin i kosttillskott tillverkas askorbinsyra vanligtvis med majssirap som ursprungligt ämne.

Tillverkning av askorbinsyra sker med hjälp av följande processteg:

1. Stärkelsehydrolys: Majssirap bryts via en serie processsteg ned till enkelt socker, D-glukos, via värme och enzymer.
2. Hydrogenering: D-glukos omvandlas till D-sorbitol.
3. Fermentering: D-sorbitol omvandlas till L-sorbos.
4. Tillsättning av syra: L-sorbos kombineras med en syra vid låg temperatur.
5. Oxidering: produkten oxideras med en katalyst, syrasätts, renas och torkas för att bilda L-glukonsyra.
6. Hydrolys: L-glukonsyra behandlas med saltsyra för att bilda askorbinsyra.
7. Återkristallisering: den ”råa” askrobinsyran filtreras, renas och mals till fint kristalliknande pulver.

Generellt anses syntetiskt betakaroten tas upp lättare än det naturliga betakaroten som förekommer i mat.

Detta på grund av att det naturliga betakarotenet omges av en matmatrix av fiber eller protein som först måste brytas ned av kroppen innan kroppen kan absorbera betakarotenet.

Upptaget av naturligt betakaroten från grönsaker anses vara 5–30 % av absorptionen från syntetiskt framställda kosttillskott.

A-vitamin är ett fettlösligt vitamin som är strukturellt relaterat till betakaroten.

A-vitamin har tre aktiva former: retinal, retinol och retinoinsyra, samt en lagringsform: retinlyester.

Vitaminet finns i mat, framför allt i form av retinol i torsklever och torskleverolja, leverpastej, mjölkprodukter och äggula.

Upptaget av A-vitamin från maten kan variera stort.

Väldigt lite tas upp från råa grönsaker och fiberrik mat, medan kroppen klarar av att ta upp A-vitamin bättre från kokta grönsaker och oljor.

Retinol

Retinol en retinoid och är en av A-vitaminets tre former med närbesläktad kemisk struktur och fysiologisk verkan.

Retinol förekommer i animaliska produkter (som lever, ägg, och helmjölk), som förstadium (provitamin) i form av karoten i vissa växter, samt kan tillverkas för industriellt bruk.

Kroppen kan använda retinol för att tillverka retinal och retinoinsyra.

Retinol är en kommersiellt viktig retinoid: för livsmedelsändamål kan den syntetiseras från nedbrytningen av betakaroten.

Från betakaroten tillverkas retinal, som i sin tur syntetiseras till retinylacetat och vidare till retinol.

Retinol produceras via hydrolys eller reduktion av retinylestrar och retinal för metabolism.

Retinol är en alkohol som kan stabiliseras som retinylacetat eller retinylpalimtat.

Retinylpalmitat

Retinylpalmitat är en ester som bildas från reaktionen av retinol och palmitinsyra.

Palmitinsyra hittas i palmolja, smör, ost, mjölk och kött.

Den förekommer i förening med glycerin som triglycerid, palmitin (tripalmitin) i de flesta naturliga fettämnena, och i förening med en del andra alkoholer.

Retinylacetat

Retinylacetat är en ester som bildas från reaktionen av retinol och ättikssyra (etansyra).

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer.

Kroppen bryter ner etanol till ättiksyra.

Ättiksyra tillverkas via bakteriefermentation eller att oxidation sker så att ättiksyra bildas.

Retinylacetat är lite mer värmestabilt än retilnolformerna. Används oftare i hudkräm.

En retinylester är den form av A-vitamin som nyligen absorberat retinol lagras som i kroppen.

Absorptionen av retinol från matsmältningskanalen underlättas om (speciellt omättat) fett kan absorberas samtidigt.

Därefter kan retinol esterfieras till bland annat palmitinsyra och levereras till blodet via kylomikroner.

Därefter lagras retinolformen i levern som retinylestrar.

Det finns rapporter som säger att 20–50 % av befolkningen antingen inte alls kan, eller har svårt för att omvandla betakaroten till A-vitamin.

Därför är det mycket viktigt att få i sig rent A-vitamin från kosten och/eller kosttillskott.

Omvandlingen av betakaroten till A-vitamin kan saboteras av insulinresistens, diabetes och låg sköldkörtelfunktion.

Dessa tre tillstånd anses finnas hos minst en tredjedel av befolkningen.

Omvandling av betakaroten till A-vitamin är beroende av tillgång till protein, fett, zink och C-vitamin.

När du ökar intaget betakaroten sänker kroppen sin omvandling av betakaroten till A-vitamin.

Betakaroten som inte omvandlas till A-vitamin cirkulerar i blodet samt lagras i kroppens fettvävnad.

Det gör också att det är extra viktigt för vegetarianer och veganer som inte får så mycket A-vitamin via kosten (från till exempel torskleverolja) att inta ett tillskott innehållande retinolpalmitat, en vegetabilisk form av A-vitamin.

En utmärkt tid att inta högre doser betakaroten är innan du åker och under solsemestern, eller innan och under solandet på sommaren. Rekommenderad dos är 25–50 mg dagligen av naturligt betakaroten.