Är fiskolja ”raffinerad”?

Ja, på sätt och vis.

Den reningsprocess som används för att rena fiskolja kallas ibland för raffinering.

Den processen är nödvändig för att kunna skilja ut och eliminera de gifter som kan finnas i råvaran.

I och med denna process kan den färdiga produkten vara så ren från toxiner som möjligt.

Vid vilka temperaturer processas fiskolja?

Fiskolja eller dess startmaterial hettas upp till högre temperaturer vilka kan nå minst 100°C och max 150°C under olika processteg.

Hur kvalitetssäkras er fiskolja?

Våra omega-3-produkter kvalitetssäkras genom att vi väljer att samarbeta med producenter som har system för att testa, följa upp och säkra kvaliteten.

Det innebär i praktiken att tillverkaren bland annat har ett fungerande system (vilket är lagstadgat) för faroanalys och kritiska styrpunkter, där man (med denna produkt) bland annat analyserar innehåll av

  • Acid value Max 0,5 mg KOH/g PhEur 2063/2.5.1
  • Peroxide value Max 2,0 meq/kg PhEur 2063/2.5.5
  • Anisidine value Max 10,0 PhEur 2063/2.5.36
  • Total oxidation (Totox) Max 12 611136 (In-house)
  • Absorbance at 233 nm Max 0,50 AU PhEur 2063/2.2.25
  • Oligomers and partial glycerides Max 3 area % PhEur 2063/2.2.30
  • Hg, Mercury: Specification max 0,1 mg/kg. Method USP <233>
  • Pb, Lead: Specification max 0,1 mg/kg. Method USP <233>
  • Cd, Cadmium: Specification max 0,1 mg/kg. Method USP <233>
  • As, Arsenic: Specification max 0,1 mg/kg. Method USP <233>
  • Organic impurities:
  • Dioxins (TE WHO), Sum PCDDs/PCDFs: Specification max 1,75 pg/g. Method US EPA 1613
  • Dioxins and dioxin-like PCBs (TE WHO), Sum PCDDs/PCDFs, non-ortho and mono-ortho PCBs: Specification max 3 pg/g. Method US EPA 1613 and 1668
  • PCBs, IUPAC no: 28, 52, 101, 118, 138, 153, 180: Specification max 0,09 mg/kg. Method US EPA 1668
  • PCBs, Sum 209 congeners: Specification max 0,09 mg/kg. Method US EPA 1668
  • Benzo(a)pyrene: Specification max 2,0 ng/g. Method 611536 (In-house)
  • PAHs, Sum of benzo(a)pyrene, benz(a)anthracene, benz(b)fluoranthene and chrysene: Specification max 10,0 ng/g. Method 611536 (In-house)

För att finna orenheter, oxidation etc.

Man gör återtester av vissa värden efter 24 månader för att testa stabiliteten av produkten och se om förändringar skett.

Vilken form av fiskolja är bäst, triglycerid eller etylester?

En längre studie som publicerades år 2016 fann ingen signifikant skillnad i biotillgänglighet mellan triglycerid-formen och etylester-formen av fiskolja. Studien pågick under tre månader.

Källa:

Vad är Codmarine®?

Codmarine® är en fiskolja innehållande ca 20 procent DHA och ca 8 procent EPA.

Det är en MSC-certifierad och DHA-rik fiskolja i triglyceridform.

Den utvinns ur biprodukter från 100 % spårbar torsk, sej och kolja som fiskas med hållbara metoder i kalla och näringsrika vatten utanför Norges västkust (norra delarna) och Barents hav.

Du finner Codmarine® i produkten Brain Oil 250 ml »

Godkända hälsopåståenden för EPA och DHA

  • EPA och DHA bidrar till hjärtats normala funktion.
  • DHA bidrar till att bibehålla normal hjärnfunktion.
  • DHA bidrar till att bibehålla normal synförmåga.

Använder Alpha Plus genmodifierade organismer, GMO, i sina produkter?

Nej. Vi använder inte GMO-ingredienser i våra produkter.

Att säkerställa att så inte sker innebär ett säkerhetsarbete i två led: dels ställer vi krav på att råvaruleverantören/tillverkaren ska testa, säkerställa och när det är möjligt certifiera att deras råvaror/ingredienser är fria från GMO, dels genomför vi tester av färdiga produkter.

Det gäller främst produkter som innehåller majs och soja som är högriskingredienser.

Med över 20 tillverkare/leverantörer och ett ännu större antal underleverantörer är detta ett arbete som kräver ständig uppföljning: vi för en ständig dialog, vi besöker fabrikerna, ställer frågor, arbetar aktivt med vår egen och leverantörens HACCP inkl. faroanalys och övriga egenkontroll och vi följer de EU-direktiv och förordningar som gäller vad beträffar GMO.

Som verkligheten ser ut blir svårare och svårare att ha kontroll och  “skydda sig” mot GMO längs hela produktionskedjan.

GMO-kontamination blir ett allt större problem, där grödor och fält lätt smittar varandra: idag får man till exempel inte märka produkter med ”fri från GMO”, då det är svårt att garantera att inte en odling ”smittats” av närliggande GMO-odling, eller att GMO-partiklar kontaminerat ett för övrigt GMO-fritt innehåll.

I Sverige diskuterar man nu dels huruvida man ska göra det lättare att få försöksodla GMO-grödor eller inte, dels om man ska lätta på regelverket runt detta.

Det ansvarsfulla och logiska vore att istället utvärdera effekterna av GMO under flera generationer och hur det påverkar människan innan man godkänner och frisläpper produkter och genmodifierande tekniker.

Vi tror också att debatten om GMO är viktig: ju fler som får upp ögonen för GMO och ställer frågor kring det, desto bättre.

Behöver kapslar och tabletter hjälpämnen för att vara bra?

En kapsel eller tablett beroende på storlek innehåller oftast 300-700 mg av aktiva och inaktiva substanser. Det är framför allt tabletter som innehåller hjälpämnen.

Inaktiva substanser, hjälpämnen, kan finns där för att tabletten ska hålla ihop men inte bli för hård så att innehållet inte löses och ingredienserna inte tas upp upp av kroppen.

Vissa blandningar av näringsämnen och livsmedel behöver hjälpämnen för att underlätta flödet av pulver i maskinen/maskinerna under tillverkningen så det inte klumpar sig och för att säkerställa att rätt mängd pulver hamnar i kapseln under kapsuleringen.

Hjälpämnen behövs också för att skydda ingredienserna under lagringen av den färdiga produkten.

Kapslar kan också behöva fyllnad när volymen hos de aktiva ingredienserna är liten, som till exempel med B12-vitamin och folsyra-blandningar, eller material för att skydda fettlösliga ingredienser mot oxidation.

Citronsyra

Citronsyra används i kosttillskott världen över bland annat som smakämne, konserverings-/antioxidantionsmedel och fyllnadsmedel.

Bland våra E-nummer hamnar den i grupp 300: E 330 – Citronsyra (antioxidationsmedel).

Industriell tillverkning av citronsyra sker via en biologisk process där citronsyra via olika processer kan bildas.

Ett vanligt sätt är att få olika stammar av mögelsvampen Aspergillus niger att producera citronsyra på ytan av en sukros-/glukos- och saltlösning.

I större skala använder man det som kallas tankfermentation, där Aspergillus niger mögelsporer växer under aseptiska, teströrsliknandea förhållanden, och som sedan via olika steg pH-justeras och ges tillskott av näring.

När sedan steril luft tillsätts omvandlas lösningen till citronsyra. Hela processen tar upp till 15 dagar.

Via filtrering, centrifugering och rening erhålls en ren citronsyraprodukt fri från mögelsporer och andra biprodukter.

Reningen sker med hjälp av antingen en kalciumoxid-svavelsyrametod eller en flytande extraheringsprocess.

Extraheringsprocessen innebär att man med hjälp av tertiära aminer, kvävehaltiga organiska ämnen (aminerna är derivat av ammoniak, ofta utvunna ur förmultnade växter m.m.), aktiverar extrahering och ”löser ut” citronsyran.

Denna metod är dock mindre vanlig än metoden med kalciumoxid-svavelsyra.

Läs lite mer om detta på https://www.ecama.org/index.php/production-of-citric-acid

Det finns även andra tillverkningsalternativ för tillverkning i mindre skala med mögelfermentation av sockerbeta eller sockerrörsmelass, eller dextros (majssocker). Där kan citron, lime och ananasjuice användas.

Citronjuice innehåller 5-8 % citronsyra.

Karragenan

Karragenan, med E-nummer E407, är ett stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel.

Karragenan används som hjälpämne i bland annat livsmedel och kosttillskott.

Det är ett kolhydratextrakt sammansatt av ”sulfated galactose units” från olika alger i klassen Rhodophyceae.

Karragenan framställs ofta ur Chondrus crispus, irländsk mossa/rödalger (även kallad karragentång, pärlmossa och/eller brosktång).

Tre olika typer av karragenan används kommersiellt: iota-, kappa-, och lambda-karragenan, som skiljer sig lite åt när det gäller deras struktur och grad av sulfation.

Använts under lång tid

Detta geléämne har använts som mattillsats i hundratals år. Irländsk mossa började användas i livsmedelsframställning i början av 1800-talet.

Under andra världskriget blev den en viktig ersättning för agar-agar.

Under senare delen av 1800-talet började den även användas den inom den europeiska folkmedicinen – avkok av denna tång användes traditionellt mot många sjukdomar inklusive katarrer i slemhinnorna och magsår.

Under senare tid har den använts (och används) vid diarré, magsår och irriterade luftvägar (hosta, tuberkulos, bronkit).

Studier för och mot karragenan

Anti-virala egenskaper

Ett antal in vitro-studier föreslår att karragenan kan ha anti-virala egenskaper.
(Carlucci MJ, Scolaro LA, Damonte EB. Inhibitory action of natural carrageenans on herpes simplex virus infection of
mouse astrocytes. Chemotherapy 1999;45(6):429-36.
Marchetti M, Pisani S, Pietropaolo V, et al. Inhibition of herpes simplex virus infection by negatively charged and
neutral carbohydrate polymers. J Chemother 1995;7(2):90-96.
Girond S, Crance JM, Van Cuyck-Gandre H, et al. Antiviral activity of carrageenan on hepatitis A virus replication in
cell culture. Res Virol 1991;142(4):261-70.
Gonzalez ME, Alarcon B, Carrasco L. Polysaccharides as antiviral agents: antiviral activity of carrageenan.
Antimicrob Agents Chemother 1987;31(9):1388-93.)

 

Sänka kolesterol och triglycerider

Dessutom har karragenan i klinisk prövning visat sig kunna sänka serum-kolesterol och triglyceridnivåer.
(Panlasigui LN, Baello OQ, Dimatangal JM, et al. Blood cholesterol and lipid-lowering effects of carrageenan on
human volunteers. Asia Pac J Clin Nutr 2003;12(2):209-14.)

 

Nedbrutet karragenan i djurförsök

En sammanställning från 2001, Review of Harmful Gastrointestinal Effects of Carrageenan in Animal Experiments, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11675262 antyder att framför allt nedbrutet karragenan (poligenaan), med låg molekylvikt, till skillnad från icke-nedbrutet karragenan, med hög molekylvikt, kan ge tarmbesvär hos djur.

Det var forskaren Joanne Tobacman från  University of Iowa i USA som publicerade en sammanställning av 45 studier och som drog slutsatsen att karragenan kan vara kopplat till bildandet av sår och tumörer i matsmältningskanalen.

 

Resultat från djurförsök ej överförbara till människa

I dessa djurförsök användes dock doser av karragenan som inte är representativa för livsmedelsintag av människa: doser upp till 10 % karragenan användes. Flera studier gjorda på ett antal arter indikerar att karragenan för livsmedelsbruk inte skapar sår i tarmkanalen i doser upp till 5 % av dieten.

Dessutom har skillnaden i bakteriestammar mellan djur och människa visat sig spela roll i hur karragenan metaboliseras: tumörbildning kunde inte ses hos möss vilka hade fått tarmbakterier tillförda från människa som hade anpassats sig till intag av karragenan.

Detta kan tyda på att den cancer i kolon som setts i djurförsök är beroende av närvaron av en normal tarmflora eller inte.

 

Icke nedbrutet karragenan

Även icke nedbrutet karragenan kan ge problem, vilket antingen beror på kontaminering av nedbrutet karragenan eller på att karragenan kan brytas ned i matsmältningen. Nedbrytning kan eventuellt ske vid kombinationen hög värme och stark syra.

En rapport från 2002, A critical review of the toxicological effects of carrageenan and processed eucheuma seaweed on the gastrointestinal tract, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12389870, motsäger detta och menar att den mänskliga kroppen inte bryter ned karragenan över huvud taget (och därför inte absorberar karragenan).

Rapporten säger vidare att systemiskt administrerat karragenan kan ha negativa effekter på bland annat immunsystemet, men att detta inte sker vid oral administration.

Skillnader i hur karragenan har administrerats

I en del av djurförsöken gavs karragenan vanligtvis via vätska/vatten, vilket skapar svårighet i tolkning av resultaten, jämfört om det mixas med mat.

Att karragenan kan ge effekter i immunsystemet efter parenteral* administration är väl känt, men är inte relevant när det kommer till användning som hjälpämne i kosttillskott.

Majoriteten av studierna som utvärderade den möjliga immunotoxiciteten använde karragenan administrerat via dricksvatten eller genom sondmatning. Här användes karragenan i en öppen strukturerad molekylform, speciellt lambda-formen. Denna form i vatten har större exponering till tarmens slemhinnan än när den exempelvis binds till protein i livsmedel.
(Weiner ML. Food additive carrageenan: Part II: A critical review of carrageenan in vivo safety studies. Crit Rev Toxicol. 2014 Mar;44(3):244-69.)

I andra djurförsök har intravenös administration använts. Det är dock skillnad mellan att injicera något direkt i blodet, och att intaga något via matsmältningssystemet: dels vid injektion stiger koncentrationen av ett ämne i blodet mycket snabbare än om du intager samma ämne oralt, dels gör injektionen att du kringgår och sätter en del av ditt naturliga och normala immunsystem ur spel – kom ihåg att 70+ % av ditt immunsystem sitter i tarmens slemhinna och dess immunceller.

Skillnad på olika former av karragenan

Det är skillnad på karragenan som hjälpämne och degraderat (degraded) karragenan (poligeenan). Degraderat karragenan har använts i majoriteteten av djurförsöken, och visat sig kunna orsaka problem. Detta har inte visats i försök på människa.

Notera att poligenaan i toxiska doser inte bildas i samband av intag av de halter av tillsatsämnet karragenan som används i kosttillskott/livsmedel.

Förväxling av namn

Poligeenan har inte den förtjockande eller stabiliserande egenskaperna som karragenan har, men har mixats/förväxlats med karragenan som livsmedelstillsats.

På grund av denna förvirring har U.S. Adopted Names Council slagit fast att “poligeenan” är ett mer korrekt och mer beskrivande namn för den kemiskt degraderade formen av karragenan.

Användning av karragenan i barnmat

År 2013 godkände amerikanske regulatoriska organ fortsatt användning av karragenan i ekologisk barnmat och andra ekologiska livsmedel.

Och år 2014 gjorde the Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA) en djupgående genomgång av forskningen relaterad till karragenan.

JECFA fann karragenan säkert att använda i barnmat inklusive produkter för särskilda näringsändamål i halter upp till 1 000 mg/liter.

Säkert att använda

Karragenan i de halter som förekommer i livsmedel/kosttillskott har inte visats sig vara cancerframkallande, cancerstimulerande eller genpåverkande.

Det finns inte bevis för att oralt intag hos människa av karragenan i de halter som förekommer i livsmedel/kosttillskott har negativa effekter på kroppen.

Känsliga individer kan dock uppleva gasbildning i samband med intag av karragenan.

 

* Parenteral administration: man tillför något utan att det får passera tarmen, i vidare bemärkelse hela mag-tarmkanalen. Parenteral tillförsel sker genom penetration av hud eller slemhinnor. Exempel på detta är intravenösa infusioner i form av dropp eller subkutana injektioner etcetera.

Kiseldioxid

Grundämnet kisel förekommer naturligt i livsmedel i formen kiseldioxid (silica, SiO2).

Kisel i mat förekommer aldrig i sin ursprungliga eller fria form.

Kiseldioxid finns i högre mängder i växtbaserade födoämnen, bland annat i spannmål.

Koncentrationen av kiseldioxid är relativt låg i mat utvunnen ur animalier.

Kisel är en oumbärlig del av vår dagliga föda.

Mineralet och grundämnet kisel spelar en viktig roll av utvecklingen av benvävnad och för att behålla starkt skelett, benvävnad med rätt densitet, starka leder och hälsosam hud, hår och naglar.

Kiseldioxid är till exempel lika viktig som kalcium och andra näringsämnen för att upprätthålla stark benstomme.

Brist på kisel kan bland annat orsaka osteoartrit och artrit, hudbesvär och andra problem kopplade till bindväv och fysiologisk struktur.

En annan viktig aspekt av kisel är att det minimerar effekten av aluminium på kroppen och kan på så sätt förebygga sjukdom.