Produktfrågor
Här hittar du svaren på vanliga frågor gällande våra produkter, ingredienser, hjälpämnen och annat. Navigera dig genom valen nedan.
Här hittar du svaren på vanliga frågor gällande våra produkter, ingredienser, hjälpämnen och annat. Navigera dig genom valen nedan.
D-vitamin syntetiseras via huden exponering för ultraviolett strålning eller oralt intag och binder sig därefter till vitamin-D-bindande protein (DBP) i blodet.
D-vitamin påverkar en rad cellulära processer och neuromuskulära funktioner i kroppen.
Den aktiva D-vitaminformen kalcitriol fungerar i likhet med andra steroidhormoner genom att ta sig in i cellkärnor och binda till receptorer som aktiverar våra kromosomers DNA-sekvenser för specifika gener.
Den speciella receptor som aktiveras av kalcitriol (”D-vitaminhormonet”) kallas vitamin D-receptorn (VDR).
Minst 800 olika gener i mänskligt DNA påverkas på detta sätt via VDR av kalcitriol.
Fiskolja utvinns i stor omfattning från fisk som tas upp ur havet utanför den sydamerikanska västkusten.
Man tar den även från fisk som fiska i vatten utanför den norska kusten, Barents hav och utanför Alaska.
Även Turkiet förekommer.
Karragenan, med E-nummer E407, är ett stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel.
Karragenan används som hjälpämne i bland annat livsmedel och kosttillskott.
Det är ett kolhydratextrakt sammansatt av ”sulfated galactose units” från olika alger i klassen Rhodophyceae.
Karragenan framställs ofta ur Chondrus crispus, irländsk mossa/rödalger (även kallad karragentång, pärlmossa och/eller brosktång).
Tre olika typer av karragenan används kommersiellt: iota-, kappa-, och lambda-karragenan, som skiljer sig lite åt när det gäller deras struktur och grad av sulfation.
Detta geléämne har använts som mattillsats i hundratals år. Irländsk mossa började användas i livsmedelsframställning i början av 1800-talet.
Under andra världskriget blev den en viktig ersättning för agar-agar.
Under senare delen av 1800-talet började den även användas den inom den europeiska folkmedicinen – avkok av denna tång användes traditionellt mot många sjukdomar inklusive katarrer i slemhinnorna och magsår.
Under senare tid har den använts (och används) vid diarré, magsår och irriterade luftvägar (hosta, tuberkulos, bronkit).
Anti-virala egenskaper
Ett antal in vitro-studier föreslår att karragenan kan ha anti-virala egenskaper.
(Carlucci MJ, Scolaro LA, Damonte EB. Inhibitory action of natural carrageenans on herpes simplex virus infection of
mouse astrocytes. Chemotherapy 1999;45(6):429-36.
Marchetti M, Pisani S, Pietropaolo V, et al. Inhibition of herpes simplex virus infection by negatively charged and
neutral carbohydrate polymers. J Chemother 1995;7(2):90-96.
Girond S, Crance JM, Van Cuyck-Gandre H, et al. Antiviral activity of carrageenan on hepatitis A virus replication in
cell culture. Res Virol 1991;142(4):261-70.
Gonzalez ME, Alarcon B, Carrasco L. Polysaccharides as antiviral agents: antiviral activity of carrageenan.
Antimicrob Agents Chemother 1987;31(9):1388-93.)
Sänka kolesterol och triglycerider
Dessutom har karragenan i klinisk prövning visat sig kunna sänka serum-kolesterol och triglyceridnivåer.
(Panlasigui LN, Baello OQ, Dimatangal JM, et al. Blood cholesterol and lipid-lowering effects of carrageenan on
human volunteers. Asia Pac J Clin Nutr 2003;12(2):209-14.)
Nedbrutet karragenan i djurförsök
En sammanställning från 2001, Review of Harmful Gastrointestinal Effects of Carrageenan in Animal Experiments, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11675262 antyder att framför allt nedbrutet karragenan (poligenaan), med låg molekylvikt, till skillnad från icke-nedbrutet karragenan, med hög molekylvikt, kan ge tarmbesvär hos djur.
Det var forskaren Joanne Tobacman från University of Iowa i USA som publicerade en sammanställning av 45 studier och som drog slutsatsen att karragenan kan vara kopplat till bildandet av sår och tumörer i matsmältningskanalen.
Resultat från djurförsök ej överförbara till människa
I dessa djurförsök användes dock doser av karragenan som inte är representativa för livsmedelsintag av människa: doser upp till 10 % karragenan användes. Flera studier gjorda på ett antal arter indikerar att karragenan för livsmedelsbruk inte skapar sår i tarmkanalen i doser upp till 5 % av dieten.
Dessutom har skillnaden i bakteriestammar mellan djur och människa visat sig spela roll i hur karragenan metaboliseras: tumörbildning kunde inte ses hos möss vilka hade fått tarmbakterier tillförda från människa som hade anpassats sig till intag av karragenan.
Detta kan tyda på att den cancer i kolon som setts i djurförsök är beroende av närvaron av en normal tarmflora eller inte.
Icke nedbrutet karragenan
Även icke nedbrutet karragenan kan ge problem, vilket antingen beror på kontaminering av nedbrutet karragenan eller på att karragenan kan brytas ned i matsmältningen. Nedbrytning kan eventuellt ske vid kombinationen hög värme och stark syra.
En rapport från 2002, A critical review of the toxicological effects of carrageenan and processed eucheuma seaweed on the gastrointestinal tract, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12389870, motsäger detta och menar att den mänskliga kroppen inte bryter ned karragenan över huvud taget (och därför inte absorberar karragenan).
Rapporten säger vidare att systemiskt administrerat karragenan kan ha negativa effekter på bland annat immunsystemet, men att detta inte sker vid oral administration.
I en del av djurförsöken gavs karragenan vanligtvis via vätska/vatten, vilket skapar svårighet i tolkning av resultaten, jämfört om det mixas med mat.
Att karragenan kan ge effekter i immunsystemet efter parenteral* administration är väl känt, men är inte relevant när det kommer till användning som hjälpämne i kosttillskott.
Majoriteten av studierna som utvärderade den möjliga immunotoxiciteten använde karragenan administrerat via dricksvatten eller genom sondmatning. Här användes karragenan i en öppen strukturerad molekylform, speciellt lambda-formen. Denna form i vatten har större exponering till tarmens slemhinnan än när den exempelvis binds till protein i livsmedel.
(Weiner ML. Food additive carrageenan: Part II: A critical review of carrageenan in vivo safety studies. Crit Rev Toxicol. 2014 Mar;44(3):244-69.)
I andra djurförsök har intravenös administration använts. Det är dock skillnad mellan att injicera något direkt i blodet, och att intaga något via matsmältningssystemet: dels vid injektion stiger koncentrationen av ett ämne i blodet mycket snabbare än om du intager samma ämne oralt, dels gör injektionen att du kringgår och sätter en del av ditt naturliga och normala immunsystem ur spel – kom ihåg att 70+ % av ditt immunsystem sitter i tarmens slemhinna och dess immunceller.
Det är skillnad på karragenan som hjälpämne och degraderat (degraded) karragenan (poligeenan). Degraderat karragenan har använts i majoriteteten av djurförsöken, och visat sig kunna orsaka problem. Detta har inte visats i försök på människa.
Notera att poligenaan i toxiska doser inte bildas i samband av intag av de halter av tillsatsämnet karragenan som används i kosttillskott/livsmedel.
Poligeenan har inte den förtjockande eller stabiliserande egenskaperna som karragenan har, men har mixats/förväxlats med karragenan som livsmedelstillsats.
På grund av denna förvirring har U.S. Adopted Names Council slagit fast att “poligeenan” är ett mer korrekt och mer beskrivande namn för den kemiskt degraderade formen av karragenan.
År 2013 godkände amerikanske regulatoriska organ fortsatt användning av karragenan i ekologisk barnmat och andra ekologiska livsmedel.
Och år 2014 gjorde the Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA) en djupgående genomgång av forskningen relaterad till karragenan.
JECFA fann karragenan säkert att använda i barnmat inklusive produkter för särskilda näringsändamål i halter upp till 1 000 mg/liter.
Karragenan i de halter som förekommer i livsmedel/kosttillskott har inte visats sig vara cancerframkallande, cancerstimulerande eller genpåverkande.
Det finns inte bevis för att oralt intag hos människa av karragenan i de halter som förekommer i livsmedel/kosttillskott har negativa effekter på kroppen.
Känsliga individer kan dock uppleva gasbildning i samband med intag av karragenan.
* Parenteral administration: man tillför något utan att det får passera tarmen, i vidare bemärkelse hela mag-tarmkanalen. Parenteral tillförsel sker genom penetration av hud eller slemhinnor. Exempel på detta är intravenösa infusioner i form av dropp eller subkutana injektioner etcetera.

Fiskolja förekommer i främst fyra former:
De flesta fiskoljorna kommer i två olika typer, triglycerider (TG) eller etylester (EE).
Triglycerider är hur fett normal lagras i kroppen. De utgör 95 % av fettet i kosten.
En triglycerid innehåller tre fettsyror och en glycerol-del.
En etylester bildas genom att bryta kopplingen mellan fettsyran och dess glycerol-del.
Sedan skapas en koppling mellan fettsyran och en etanol-molekyl.
Denna process kallas trans-esterifiering.
Detta görs vanligtvis för att få en högre koncentration av fettsyror och för att eliminera toxiner.
Vill man sedan rena råvaran ytterligare och bilda en ännu mer koncentrerad fiskolja tillverkar man en återskapad triglycerid.
För att bilda en återskapad triglycerid behöver sedan bland annat enzymer användas för att eliminera kopplingen till etanol-molekylen, bilda fria fettsyror och etanol för att i nästa steg bli av med etanol och återintroducera glycerol.
Grundämnet kisel förekommer naturligt i livsmedel i formen kiseldioxid (silica, SiO2).
Kisel i mat förekommer aldrig i sin ursprungliga eller fria form.
Kiseldioxid finns i högre mängder i växtbaserade födoämnen, bland annat i spannmål.
Koncentrationen av kiseldioxid är relativt låg i mat utvunnen ur animalier.
Kisel är en oumbärlig del av vår dagliga föda.
Mineralet och grundämnet kisel spelar en viktig roll av utvecklingen av benvävnad och för att behålla starkt skelett, benvävnad med rätt densitet, starka leder och hälsosam hud, hår och naglar.
Kiseldioxid är till exempel lika viktig som kalcium och andra näringsämnen för att upprätthålla stark benstomme.
Brist på kisel kan bland annat orsaka osteoartrit och artrit, hudbesvär och andra problem kopplade till bindväv och fysiologisk struktur.
En annan viktig aspekt av kisel är att det minimerar effekten av aluminium på kroppen och kan på så sätt förebygga sjukdom.
D-vitamin förekommer i två former: D2 (ergokalciferol) och D3 (kolekalciferol).
D2 bildas hos växter och produceras genom ljusaktivering av jäst.
D3 bildas hos djur och är den naturligt förekommande formen. Vitamin D3 bildas i huden när förelöparen 7-dehydrokolesterol (7-DHC) träffas av solens UVB-strålar.
Därefter absorberas det genom huden och av blodet, för att transporteras till lever och njurar för fortsatt syntes.
D3-vitamin kan även tillföras kroppen via livsmedel och kosttillskott.

De vanligaste fettsyrorna, och de fettsyror vi oftast eftersöker och vill ha från fiskoljan är EPA, eikosapentaensyra, och DHA, dokosahexaensyra.
EPA kan även betecknas 20:5n-3, vilket innebär att den består av 20 kolatomer med fem dubbelbindningar.
N-3 anger att den är en omega-3-fettsyra.
DHA kan betecknas 22:6n-3. Den kemiska beteckningen betyder att DHA har 22 kolatomer med 6 dubbelbindningar.
N-3 innebär att det är en omega-3-fettsyra. Trean innebär att den första dubbelbindningen finns mellan kolatom tre och fyra.
Upp till 60 % av fettet i hjärnans cellmembran är DHA med en koncentration i hjärnbarken, synapserna och mitokondrierna. DHA finns också i ljusreceptorerna i ögonens näthinna.
EPA och DHA är viktiga för hjärtat, hjärnan och kroppens övriga celler.
I vissa typer av marina produkter hittar man även mindre halter av alfalinolensyra.
Det är kortkedjad fettsyra med 18 kolatomer och 3 dubbelbindningar (18:3n-3).
ALA är moderfettsyran i omega-3-familjen och finns annars främst i linfröolja, rapsolja, portlak och valnötter.
Det är oklart om ALA är nyttig i sig eller endast genom dess långkedjade derivat EPA och DHA.
Kroppen behöver kunna omvandla ALA till EPA och DHA. En studie (Pawlosky et al.) från 2001 visade att ALA endast omvandlades till den långkedjade EPA i mycket små mängder, endast 0,2 procent.
Däremot gick den vidare omvandlingen till DHA mycket smidigare.
Därför anser forskarna som gjort studien att man inte bör utesluta EPA och DHA ur kosten.
Referens:
Stearinsyra är ett naturligt mättat fett och den vanligaste mättade fettsyran.
Den finns i nästan allt naturligt fett, mest i:
Stearinsyra finns också i mindre mängder i palmolja, kokosfett och modersmjölk.
Stearinsyra används bl.a. vid tillverkning av kosttillskott, där den binds till framför allt magnesiumsalt för att bilda magnesiumstearat (även kalciumsalt används för att bilda kalciumstearat).
Senare års studier indikerar att vegetabilisk stearinsyra absorberas väl och transporteras i chylomikronerna m.fl. till levern där den antingen:
Stearinsyran i våra produkter kommer från palmolja och kokosfett.
Den förekommer dels i form av magnesiumstearat, dels som ren stearinsyra, dels stearinsyra blandad med palmolja.
Stearinsyra är ett mättat fett och inte ett transfett.
Det är möjligt att tillverkningen av vegetabilisk stearinsyra bildar mycket små mängder transfetter, men den naturliga skillnaden mellan fleromättat fett, enkelomättat fett och mättat fett är i det här fallet endast antalet väteatomer i fettmolekylen.
Den framställda stearinsyran liknar i sin sammansättning den naturligt förekommande stearinsyran, den som finns i till exempel kakaosmör.
Nej. Stearinsyra är ett mättat fett men det höjer inte kolesterolet i blodplasma, även om det konsumeras i stora mängder.
Tvärtom så har naturlig utvunnen stearinsyra kunnat kopplas till lägre risk för kardiovaskulär sjukdom.
En studie visade att tarmens absorptionsförmåga av stearinsyra liknar den för palmitinsyra, vilken tas upp väl.
En annan studie visade att upptaget av stearinsyra hos människor var bra (90 %-94 %).
Värt att tänka på är att allt fett tar tid att smälta och bryta ned och fördröjer absorptionshastigheten.
Om man tillverkar ett piller med hög procent fett så saktar det ned frisläppandet av de aktiva ämnena.
Den lilla mängd stearinsyra som ett vanligt kosttillskott innehåller påverkar absorptionshastigheten – den löses upp inom några minuter i kroppen.
Ett vanligt kosttillskott bryts ned inom 30 minuter i magen.
Det finns inget som tyder på det. En studie jämförde en folsyratablett med standardiserat injecerbart B12-vitamin.
Folsyratillskottet hade stearinsyra som hjälpämne och studien visade att det togs upp mycket bra.
Det positiva resultatet medförde att tabletten rekommenderades före den standardiserad injicerbara produkten.
Nej.
Ja.
Stearinsyra kan ha en leverskyddande effekt och samtidigt vara antiinflammatorisk.
Det är också möjligt att stearater i kosten kan förebygga eller behandla bröstcancer.
Magnesiumstearat är ett salt som består av två delar stearat och en del magnesium.
Det finns inget som tyder på det. En del företag påstår att magnesiumstearat är ”osmältbar” och att produkter som innehåller detta hjälpämne har de aktiva ingredienserna ”inkapslade” av stearinsyra och därför inte löses upp lika bra.
Tidigare trodde man att stearinsyra inte kunde tas upp av kroppen men senare års studier indikerar att vegetabilisk stearinsyra absorberas väl och transporteras i chylomikronerna m.fl. till levern.
Uttalande av dr Stan Gardner, MD, Certified Nutrition Specialist:
”Det finns ingen forskning som visar på någon negativ effekt av magnesiumstearat hos människor. Det är oklart om de företag som marknadsför sina näringstillskott som ”fria från magnesiumstearat” har missförstått saken eller om de medvetet misstolkar de data som föreligger. Uppenbarligen vill de få marknadsmässiga fördelar av sin sak. Magnesiumstearat används i tillverkning av livsmedel, kosmetik, läkemedel och näringstillskott. Stearinsyra är en 18-kolkedja mättat fett, och stearinsyra är en säker isomer av fettsyran. Även magnesiumpalmitat används i samma syfte och är en högre koncentration än stearat. Palmitat är en 16-kolkedja mättat fett. Både stearinsyra och palmitinsyra utvinns från naturliga ätbara källor, främst kokosfett och palmolja. En normal diet tillför ca 7 000 mg stearinsyra till din kropp varje dag. Om du tar 20 tabletter kosttillskott om dagen som väger 1 000 mg vardera får du i dig 100–300 mg stearinsyra (beroende på produkt och halt tillsatt magnesiumstearat). Två studier gjorda på läkemedlen propranolol and metoprolol med tre olika nivåer av magnesiustearat i produkten visade inga skillnader i biotillgänglighet”.
En tillverkare av högkvalitativa näringstillskott använder de hjälpämnen som behövs för att tillverka produkter som möter hög standard.
Han eller hon kommer att försäkra att hjälpämnen, bindemedel eller lösningsmedel kommer från naturliga källor.
Stearinsyra och magnesiumstearat möjliggör bland annat att alla tabletterna får samma storlek, vikt, yta och form när de väl hamnar i förpackningen.
Ja.
Det finns en rapport från 2004 om en kvinna som var allergisk mot läkemedel.
Hon blev bland annat yr av magnesiumstearat och fick ont i magen av titandioxid.
Andra har rapporterat liknande och svårare reaktioner, som gått över när man slutat inta produkter innehållande magnesiumstearat.
Du kan vara allergisk mot hjälpämnen i kosttillskott precis som mot andra ämnen, men det är sällsynt – kom ihåg att hjälpämnen bara utgör 1-2 % av en tabletts eller kapsels totala innehåll.
Och att det är skillnad på att vara allergisk mot ett ämne och om ämnet är allmänt skadligt.
Några av våra kära kollegor i kosttillskottsbranschen hävdar att magnesiumstearat och/eller stearinsyra som hjälpämne i tabletter inte är bra och att det påverkar och försvårar näringsupptaget.
Verkligheten är att mängden magnesiumstearat (eller stearinsyra i vissa fall) som du kan få i dig via kosttillskott dels är så liten och dels tillsätts på sådant sätt att den inte kan påverka kroppen i någon högre grad.
Exempelvis måste du äta:
Vi hävdar att det sprids missledande och felaktig information gällande vad magnesiumstearat gör och inte gör, hur det används samt om riskerna med att tillsätta det i kosttillskott.
D-vitamin (D2 eller D3) kan hydroxyleras (omvandlas) till förrådsformen 25-hydroxivitamin D (kalcidiol) i levern.
Denna omvandling sker med hjälp av enzymet 25-hydroxylas CYP2R1.
Kalcidiol kan sedan cirkulera i blodet och utgöra den direkta råvaran för bildandet av det aktiva D-vitamin-hormonet 1,25-dihydroxy-D-vitamin (1,25(OH)2D), vanligen kallat kalcitriol.
25-hydroxivitamin D är en relativt ostabil form som därför snart kommer att ombildas till ett stabilt 25(OH)D-DBP-komplex.
Detta komplex utsöndras i urinen och återabsorberas via megalin vid de renala tuberna i njurarna.
Megalin är ett protein i cellmembranet och en receptor som hör till den stora LDL-receptorfamiljen.
I den proximala tubulusen i njuren har denna receptor bland annat uppgiften att transportera tillbaka fettlösliga vitaminer ur primärurinen.
Därefter omvandlas det stabila stabilt 25(OH)D-DBP-komplexet till den aktiva formen av D-vitamin, 1,25-hydroxyvitamin D (1,25(OH)2D) (kalcitriol).
Detta sker med hjälp av 1α-hydroxylas CYP27B1. 1α-hydroxylas regleras av olika faktorer inklusive paratyroidhormon (PTH) och fibroblast växtfaktor-23 (FGF23).
Kalcitriol kan bildas lokalt i olika celler där det behövs, när det behövs, förutsatt att kalcidiol finns tillgängligt.

Bild från researchgate.net
En studie har visat att fiskolja kan innehålla 30 st olika fettsyror, inklusive mellan 10 och 14 olika mättade fettsyror, med upp till 36 % av det totala fettinnehållet.
Nivåerna av omega-3-fett kan variera mellan 33 % och 79 %.

Referens: