4 maj 2016

Tarmens mikrober – nyckeln till vår hälsa?

Fler och fler forskare, vetenskapliga magasin, medicinare och näringsexperter intresserar sig för vårt inre mikrob-landskap – vårt mikrobiom – och vår tarmflora. Man bedriver studier som inriktar sig på alla miljarder mikrober som lever inom oss och försöker till och med ta fram läkemedel som endast påverkar detta inre liv, inte oss människor.

Tarmen anses vara otroligt viktig för hälsan, och central för vårt immunförsvar. I tarmen finns 95 % av kroppens alla mikrober.

I en vetenskaplig artikel i tidningen Molecular Metabolism, beskriver forskarna hur hälsan äventyras när vi reducerar näringsvariationen i vår kost på grund av effekten det har på våra inre mikrober. Artikeln publicerades den 5 mars i år och är bara en i raden av publikationer som handlar om våra inneboende ”gäster”.

Friska människor har ett varierat spann av arter i sin tarmflora men de senaste 50 årens förändringar till en minskad mångfald inom lant- och jordbruk, har lett till en reducerad variation i vår kosthållning.

Fler och fler studier avslöjar hur viktig roll de omfattande kolonierna av bakterier, och andra mikrober som bor i vår matsmältningskanal, har för hälsa och sjukdom. Författarna noterar att friska människor alltså har en bred variation av arter i dessa tarm-mikrob-populationer – det vi med ett samlingsord kallar mikrobiom – medan många av våra moderna sjukdomar som fetma och inflammatorisk tarmsjukdom, kan kopplas till en reducering av variationen.

I Medical News Today, kan man bl a läsa om hur tarmbakterier kan vara nyckeln till diabetes typ 2 i och med att förändringar uppstår i vårt mikrobiom innan sjukdomen kan upptäckas på andra sätt.

Forskare börjar antyda att vi borde se tarm-mikrobiomet, där cellerna är betydligt fler än våra egna, som ett eget kroppsligt organ, eftersom vi utan detta, inte skulle kunna bryta ned vissa viktiga näringsämnen i den mat vi äter.

Dessutom producerar mikrobiomet unika sammansättningar som förmedlar viktiga signaler för kroppens metabolism – den uppsättning av kemiska reaktioner inuti våra celler som gör att de fungerar och i slutänden hålls vid liv.

Det är logiskt, menar forskarna, att om en varierad kost blir mer enkelriktad, kommer det att i förlängningen förändra mikrobpopulationen i tarmen.

Det är också logiskt, att om vi följer kostrekommendationer som utesluter vissa sorters mat, kommer vi också att förändras, och kanske försämra den artvariation som finns i vårt tarm-mikrobiom.

Avföringsprover istället för blodprover?

Författarna av publikationen förklarar att rikedomen hos artvariationen i mikrobiomet påverkar, inte bara tillgängligheten av näringsämnen, utan också rikedomen av den typ av signalvariationer mellan tarmen och resten av kroppen som kan inverka på vår hälsa.

Forskarna sammanfattar med att vi inte kan överdriva vikten av mikrobiom-variation. Mikroberna producerar en enorm mängd molekyler för våra kroppar. Om den mängden ökas, kan vi räkna med ett stort register av fysiologiska reaktioner som ger oss förmåga att anpassa oss efter nya situationer mycket lättare.

”Ju större repertoir med signaler, desto troligare är förmågan att bibehålla homeostas (jämvikt) när vårt kostintag rubbas” säger en av författarna.

De föreslår också att framtiden hos den individualiserade medicinen för metaboliska sjukdomar kan finnas i förståelsen för hur specifika kostkomponenter påverkar en människas tarm-mikrobiom.

Källor