Peter Wilhelmsson om boken “Rädda Din Hjärna Nu”

Varför ville du skriva Rädda Din Hjärna Nu?
Jag älskar att informera och inspirera folk om hälsa som kan göra dem friskare och gladare. Jag vill bidra till att vända den negativa trend som råder, där demens- och alzheimersjukdomar ökar markant i Sverige och i västvärlden, för att man inte har lyckats hitta en bra läkemedelsbehandling. Hjärnsjukdomar kan ta lika många liv som hjärt- och kärlsjukdomar och kosta lika mycket som cancer. Dessutom tycks folk vara mer rädda att få en hjärnsjukdom än cancer. Det finns för mycket hopplöshet och inte en adekvat vårdbehandling eller läkemedelsbehandling, förutom palliativvård.

Efter att ha plöjt ett otal böcker, 100-tals artiklar och genomgått många kurser vet jag att dessa sjukdomar går att påverka preventivt. Vi har mer makt än vad vi tror, men vi måste göra jobbet själva. Jag vill få folk att ligga steget före och agera i förebyggande syfte. Men oftast vaknar folk till liv först när man har fått symptom eller en diagnos. Just i den här sjukdomen är det lite speciellt, för man skyller på åldern, visar förnekelse, tar inte tag i sin hälsa på ett tidigt stadium och tror inte att det finns någon bot eller behandling. Så det blir liteextra problematiskt när man inte tar tag i tidiga tecken.

Vad får vi lära oss i din bok?
12 kapitel och 450 sidor bjuder på en hel del fakta, signerademig själv och neuroforskaren Hayde Bolouri från SahlgrenskaSjukhuset, som har den akademiska kunskapen som grund. Jag har den funktionsmedicinska, näringsmedicinska och kliniska bakgrunden, så vi kompletterar varandra väldigt väl.

Den första tredjedelen av boken beskriver hur hjärnan fungerar, kommunicerar och samverkar med resten av kroppen. I den andra delen av boken pratar vi om dysfunktioner och problem, varför de utvecklas och varför vi börjar tappa funktioner och minne. Sista tredjedelen handlar om åtgärder med rötter i medicinsk expertis och livsstilscoaching.

Du talar i boken om livsstilsmedicin för att återställa hälsan… vad är livsstilsmedicin?
Livsstilsmedicin är inte riktigt detsamma som friskvård. Man pratar om friskvård och sjukvård. Men så fort man kommer in inom sjukvården upphör friskvården. Friskvården är lika viktig när man är sjuk.

Om man skulle tillämpa livsstilsmedicin inom sjukvården skulle man ha hälsosam mat på sjukhus, yoga och motion.Läkköttet har större chans att bli bättre, man mår bättre och man tillfrisknar snabbare. Man behöver inte spendera lika många dagar på sjukhus och man behöver inte ha lika många mediciner. Det handlar om livsstilscoaching, att röra på sig, vara ute i solen, lukta på blommor, sjunga lite, spela lite pingis. Om man som patient aktiveras istället för att ligga som ett kolli skulle det vara en helt annan läkning som sker.

De flesta kroniska problem är livsstilsrelaterade, men man behandlar dem inte med livsstilsrecept. Man ger inte livsstil,kost och motion den typen av respekt och plats som den borde ha inom friskvård och sjukvård. Det är med kost, motion, relationer, sociala nätverk, kosttillskott och superfoods som man håller kroppen i topptrim, både på det psykologiska, sociala och fysiska planet. Att etablera detta begrepp voremycket mer kraftfullt än friskvård.

Hur många % genetik versus livsstilsfaktorer spelar in?
Allt är ett samspel mellan miljö, genetik och livsstil. Manbrukar tala om epigentik, genetik, omik, metabolik. Jag skulle säga att 15% är relaterat till vår genetik och 85% till miljö och livsstil. I de 85% ingår dock inte bara medvetna val utan även luften vi andas, vattnet vi dricker och miljögifterna vi får i oss genom kosmetiska produkter och hygienprodukter samtinomhus- och utomhusluften. Så både miljön och våra livsstilsval styr och påverkar våra gener hur de ska uttrycka sig. Det är den information som DNA skickar till RNA, som är ansvarigt för att bilda, instruera och börja bilda proteiner som i slutändan blir vår vävnad. Koden kan ha områden som kan ha sämre information och bättre information. Med miljö och livsstil kan man förstärka de goda budskapet som gör att vi blir friska och så kan man stänga av, vrida av eller tysta ner de korrupta defekterna. Man raderar korrupt information i datorprogrammet. Med livsstil, bra kost och kosttillskott kan man stänga av onda eller farliga eller skadliga signaler som finns där, med andra ord de genetiska avvikelserna.

Det finns genetiska signaler som kan hjälpa till att skydda dig från miljögifter men om man har en genetik som skadas väldigt lätt av miljögifter, så kanske man vill veta det innan man blir hårfrisör och sprayar gifter på människor. Så de här genetiska avvikelserna har betydelse, men vi kan påverka dem. Och programmera om dem. Så den största påverkan är absolut vår livsstil.

Säg 3 konkreta saker som vi alla kan göra idag för att förebygga nedsatt kognitiv funktion och boosta vår hjärnhälsa.
Topp 1 och 2 är kost och motion. Och den tredje som man inte tänker så mycket på inom vården, inom skolmedicinen och bland människor är detta med ansamlingar av tungmetaller, kemikalier, pesticider och plastämnen och alla små små doser av miljögifter som vi får i oss… inomhusluften, utomhusluften, ofiltrerat vatten. Det kanske kommer in lite koppar varje dag i ditt vatten, och lite järn. Ansamlingar av tungmetaller har väldigt stark orsak till många demens- och alzheimersjukdomar. Det finns en stark koppling till aluminium, fluor, koppar, arsenik och kvicksilver (som finns i tänderna, i vacciner, i ögondroppar). Det stora slarvet är kost och motion, men det vet redan folk. Att rensa kroppen från tungmetaller och undvika dem i sin vardag är inte så välkänt.

Gör en vattenanalys och se till att du har rent vatten, kanske investera i någon typ av vattenrenare. Läs etiketter på alla dina produkter, ju kortare desto bättre. Detta gäller även maten, ju kortare innehållsförteckning desto bättre. Tänk råvaror, en morot behöver ingen ingrediensförteckning.

Men frågan är förstås relaterad till och beror på vad du gör bra och vad du gör sämre. Så därför handlar det om din egen ”Topp 3” snarare än en generell ”Topp 3”. Alla har vi våra olika akilleshälar. En del har ont i ryggen, en del lider av mensvärk och en del har problem med hjärtat. Olika problem och olika livsstilar kräver olika åtgärder och protokoll. En del tror att de kan fixa allt med träning, andra tror att de kan fixa allt med meditation och någon tredje är övertygad om att livet blir topp med bara bra kost. Då slarvar de på andra sätt.

Du skriver i boken om att orsaken till demenssjukdomar inte är plack som bildas, utan det handlar om processer som leder till att plack bildas och som i sin tur förstör nervcellerna. Kan du ge exempel på nåra av dessa processer?
Livsstilen ligger under processerna. Men det är de här processerna som gör att plack bildas, så det är samma princip som högt blodtryck, samma princip som blodfetter. Det är en reaktion från kroppen att det finns en ond process och den onda processen är oftast inflammation, insulinresistens, oxidation. Exempelvis bildas oxidation när vi använder billiga, vegetabiliska oljor och steker med dem, då skapas den här oxidativa stressen i kroppen. När vi grillar vår mat skapas en oxidativ stress som gör att vi kan bilda plack. Eller när vi dricker det här vattnet som innehåller koppar eller järn, då ökar vi den oxidativa stressen, som då i sin tur gör att det bildas plack. Eller om vi har en tandköttsinflammation och vi inte rengör tänderna, då skapar inflammationen plack. Infektionen i munnen bildar inflammation och inflammationsprocessen gynnar bildning av plack. Oavsett om det är i blodkärlen eller i hjärnan. Så det är det som vi vill betona. Bakom processerna finns ju miljön, genetiken och livsstilen. Så det är en 3-stegsraket.

Man talar ju mycket om magen som kroppens andra hjärna. Hur hänger mage och hjärna ihop? Hur ser kommunikationen ut?
Vi har ett nervsystem som kallas för enteriska nervsystemet, där vi producerar neurotransmittorer. 90 % av vårt serotonin bildas i magen där produktionen sker av de här nervsubstanserna, då via t ex vagusnerven. 90% av kommunikationen är från magen till hjärnan och ca 10% från hjärnan till magen.

Vi kan ju må mycket bättre om vi har en frisk tarmflora. Förutom den här vagusnerven har vi signaler från vårt mikrobiom eller från vår tarmflora. Om vi har mycket patogener eller om vi har svamp eller bakterier och vi har en liten trasig tarmvägg, kommer dessa patogener in i blodomloppet och skapar en immun reaktion och en inflammation. De skickar toxiner upp till hjärnan som bryterigenom blod-hjärnbarriären och kommer  in i hjärnan och därmed blir en stor belastning. Plack bildas som gör att hjärnan och nervcellerna inte fungerar så bra. Om vi har en ständig belastning i hjärnan via infektioner i tarmen, borrelia eller nån typ av onda mikrober, ökar risken för Alzheimers.Det finns exempelvis ett tydligt samband mellan herpesvirus 1 (munherpes) och Alzheimers. Och andra typer av virus kan trigga liksom tungmetaller.

Alla har vi lite munherpes, svamp och bakterier i kroppen, men så länge som man har ett snitt av kanske 85% goda bakterier och kanske 15% onda, så är det ok.

70% av immunförsvaret är kopplat till tarmen, så det är viktigt att ha en bra matsmältning och ha en väl fungerande mage-tarmfunktion och tarmflora. Så bra maghälsa ger bra hjärnhälsa.

Varför ökar demenssjukdomar och Alzheimer lavinartat? Går det att peka på några stora bovar?
Nu har vi den första generationen som är uppvuxen på skräpmat. För 100 år sedan behövde vi inte prata om ekologiskt eller om kött från gräsbetande kor eller odlad fisk. Alla fisk var vild, allt var obesprutat,  allt var naturligt ekologiskt. Så miljögifterna via maten och kvaliteten på maten och näringstätheten har ju förändrats och blivit sämre.

Sen har vi en mycket sämre miljö och ett förstört ekosystem. Fisken försvinner och 60% av arterna är redan borta, så den här lavinartade utvecklingen som håller på att förstöra planeten förstör ju människor också och gör att vi kanske kan leva lite längre än förr, men vi är inte lika friska som vi var för 50-100 år sen. Vi kan hålla oss vid liv med läkemedel och operationer, byta ut kroppsdelar, byta ut höfter, knän och så. Att kunna leva 80-90 år utan en massa operationer, åtgärder, läkemedel och sen bara somna in, det är mycket mer sällsynt än vad det var för 50 år sen.

Vad kan funktionsmedicinen göra för att förebygga eller reversera demenssjukdomar?
Funktionsmedicin är ett sätt att se på människan och på både friska och sjuka tillstånd som tar hänsyn till detaljer, men också till helheten. Genom olika typer av analyser tittar man på generna och bedömer vilken typ av kost-, livsstils- och motionsvanor och även kosttillskott som kan tysta ner deaggressiva signalerna och optimera de positiva.

Funktionsmedicin handlar om vad just du behöver, baserat på dina personliga genetiska förutsättningar och mineralbalans, metaller, kemikalier och sammansättning av tarmfloran. Du får individanpassade råd istället för att gissa vad du behöver eller bara säga ”alla ska träna kondition och styrka”. Du kanske behöver träna mer eller mindre olika saker för att du har unika behov. Man kan skräddarsy en plan just för dig. Funktionsmedicinen är också livsstilsbaserad, men vi tar vara på både skolmedicinska och traditionella läkekonster, mindfulness, ayurveda och kinesisk medicin. Man har många olika verktyg i verktygslådan, eftersom det inte är att bara fixa alla med kniv, med läkemedel, med örter eller med akupunktur. Flexibilitet, mångfald, individanpassning och hänsyn till människan är några nyckelord. Individen är mycket viktigare än sjukdomen. Och det är inte diagnosen som är viktig utan varför du har fått diagnosen.

Vilket är ditt viktigaste budskap i boken?
Att få folk och förstå att de ska ta itu med sin hälsa och att de kan blir mycket friskare. För det farligaste med de här sjukdomarna är att man känner sig som ett offer. Den där hopplösheten och den där ”lögnen” att det är genetiken som bestämmer eller ödet, turen eller oturen eller åldern. Det finns80-90-100-åringar som har fantastisk kognitiv hälsa i s k ”Blue Zone”-samhällen, så man behöver inte tappa sin kognitiva funktion. Risken ökar när man blir äldre och det gör det för alla. Jag vill ge människor hopp och få dem att ta itu med sin hälsa. Att en gång få dö frisk. Att somna in när man är 80 är bättre än att ha demens till man är 90. Ett bra pensionärsliv! Folka ska njuta av sina pensionsår, njuta av sina barnbarn, njuta av familjen, ha en livskvalitet och förhoppningsvis blir den här sista tiden ganska kort, men härlig och bra.

*Kosttillskott är inte en ersättning för en varierad kost. Kosttillskott är inte ett läkemedel.