Snuva snuvan, eller, Varför blir man förkyld?

Förkylning uppkommer av ett virus och det finns hundratals varianter där de vanligaste är Rhinoviruset.

När kroppen utsätts för ett virus anfaller vårt immunförsvar det. Immunförsvaret består bland annat av olika vita blodkroppar, huden, slemhinnor och så kallade cilier, “flimmerhår”, i luftrören. Om immunförsvaret är försvagat av någon anledning så blir vi helt enkelt förkylda. Symptomen kan till exempel vara rinnande näsa, hosta, ont i halsen, svullna slemhinnor, dålig aptit, muskelvärk, trötthet och hos barn även feber. Vuxna får oftast bara feber om det är ett influensavirus.

Skillnaden på “vanlig” förkylning och influensa är att den förstnämnda oftast kommer lite smygande medan den sistnämnda verkligen slår till. Influensa ger annars i princip samma symptom men är kraftigare och sitter i längre.

Ett förkylningsvirus sprids lättast precis i början av insjukningstiden vilket kan vara en av anledningarna till att det sprids så fort. Man är helt enkelt inte riktigt medveten om att man är sjuk. Enligt en sammanställning från Previa, som arbetar med Företagshälsovård, var förkylning år 2012 den vanligaste orsaken till sjukanmälan och stod för omkring var fjärde sjukanmälan.

Samhällskostnaden år 2009 var över 25 miljarder kronor, så egentligen borde kanske alla som börjar känna sig sjuka stanna hemma för att undvika att fler smittas.

Virus eller bakterier?

Virus består av genetisk arvsmassa (antingen DNA eller så kallat RNA) och ett skyddande proteinhölje med partiklar som gör att viruset kan fastna på kroppens celler och tränga in i dem. Väl där överför de sin egen arvsmassa för att få kroppscellen att tillverka nya virus. De har även en förmåga att byta ut de partiklar på proteinhöljet som kroppens immunförsvar kan lära sig att känna igen i syfte att förstöra viruset. På så vis får kroppens immunförsvar svårt att skydda kroppen mot en ny infektion.

Bakterier är också mycket små organismer, bara någon tusendel av en millimeter stora, och består av en enda cell utan kärna. De finns i princip överallt och är i många fall livsviktiga för vår överlevnad. En skadlig bakterie som tar sig igenom kroppens försvar, exempelvis huden eller magens saltsyra, skapar en infektion och blir den svår kan det behövas antibiotika.

Virus kan däremot inte botas med antibiotika vilket många felaktigt tror. Tvärtom gör det bara att antibiotikaresistensen ökar så när vi väl behöver det, vid till exempel en bakteriell infektion, funkar det inte längre. Detta är ett världsproblem som tyvärr många läkare förbiser.

Virus är de minsta biologiska partiklarna som orsakar sjukdom. De kan, till skillnad från bakterier, bara föröka sig i levande vävnad, men kan däremot överleva längre på ogästvänliga ytor
Det finns antivirala botemedel och en del väljer även att vaccinera sig.

Hur blir man sjuk?

Myterna om hur man blir sjuk är många och ofta felaktiga. Som till exempel att den torra flygplansluften och kyla gör att man blir lättare sjuk. Blir man sjuk efter att ha flugit är det nog snarare som så att det är på grund av att luften cirkulerar runt på en liten yta och därmed även virus.

Vintern brukar betyda högsäsong för förkylningar men det finns inget som tyder på att det egentligen är kylan som gör oss mer sjuka utan snarare det faktum att under vintern är vi mer inomhus och därmed mer nära varandra vilket ytterligare ökar risken för smitta. Brist på solljus kan göra att immunförsvaret sänks.

Däremot kan man bli smittad via direktkontakt, så att ta i hand eller ta i ett infekterat handtag utan att sen tvätta/sprita av händerna ökar risken att bli smittad radikalt. Det räcker att man kliar sig i ögat.

Andra spridningsvägar är droppsmitta. Det vill säga genom små droppar i luften som sen fastnar på huden eller på föremål.

Så hur kan man undvika att bli förkyld?

Allt handlar egentligen om att ha ett så bra immunförsvar som möjligt.

Det många inte tänker på är att en stor del av vårt immunförsvar finns i tarmarna. Forskning visar att så mycket som 70-80 procent av vårt immunförsvar finns i tarmarna. Tarmarna har dubbla funktioner eftersom de ska släppa igenom näringsämnen men samtidigt stänga ute och oskadliggöra oönskade ämnen.

För att tarmen ska må bra bör man helst helt undvika socker, skräpmat, tillsatser, halv- och helfabrikat. Ännu en anledning att satsa på bra mat alltså. Först och främst ska man se till att alltid sova tillräckligt och se till att få i sig tillräckligt med vätska.

Förutom god handhygien, bra sömn, näringsrik kost och tillräckligt med vätska finns det fler saker att göra. Det berättar jag om i nästa inlägg, måndagen den 7 mars.

*Kosttillskott bör inte ersätta en varierad kost utan ska användas som ett komplement.

Om författaren

Ingmarie Nilsson

Ingmarie Nilsson har sprungit så länge hon kan minnas och löpningen är fortfarande en viktig del av hennes liv. Under 90-talet var hon löpare på elitnivå med seger i bland annat Stockholm Marathon och Tjejmilen. Hon har vunnit 30 individuella SM-medaljer, haft en seger i Finnkampen och placerat sig bra i andra stora, internationella maratonlopp. Ingmarie arbetar som specialistsjuksköterska, journalist och personlig tränare. Så länge kroppen och knoppen kan och vill kommer hon att fortsätta springa. Hennes dröm är också att få skriva fler böcker. Det är inom skrivandet och löpningen som hennes hjärta och själ hör hemma.

• 

  Våga vattenlöpning

  2016-02-01
• 

  Andas!

  2015-11-23