Kosthållningar och dieter, vilken passar dig?
Vi har tidigare skrivit om några olika typer av kosthållningar eller dieter. Media har också gjort detta till sitt skötebarn och pepprar oss med nya fantasifulla dieter varje dag. Det har skrivits en hel del om vegankost, råkost, stenålderskost, 5:2-dieten, GI-kost, GB-kost, medelhavskost, Atkins-kost, Annika Dahlkvist-kost mm. Kom ihåg att maten du äter inte endast är kalorier, näring eller bränsle utan också är en kraftfull kommunikation från naturen till dina celler.
Kosthållningarnas olikheter och likheter
Man kan hänga upp sig på olikheterna i de olika kosthållningarna, t ex mängden och typen av kolhydrater, protein och fett i vegetarisk kost jämfört med Annika Dahlkvist-kosten, men det väsentliga är att alla kosthållningarna som diskuterats utesluter eller minimerar skräpmaten, det vill säga rekommenderar att dåliga kolhydrater som kakor, produkter med vitt mjöl, socker samt dåliga fetter som förekommer i raffinerad mat ska bytas ut mot bra kolhydrater från bl a grönsaker.
Varför funkar de?
Oavsett vilken av de olika ovanstående förslagen på dieter du väljer, kommer din hälsa att förbättras. Varför det? Jo, det beror på att grunden för hela programmet är att du utesluter eller minskar på tomma kalorier, dåliga fetter, vitt mjöl, vitt salt, kakor, bullar, godis, sylt, saft, läskedrycker mm. Vegankost, medelhavskost, LCHF, Annika Dahlqvist m fl rekommenderar också att man ökar intaget av färgrika bladgrönsaker, rent vatten och nyttiga fetter. Alltså öka intaget av nyttigheter och minska eller utesluta onyttigheter.
Den traditionella linjen
Trenddieterna har alltså inte gått på den traditionella linjen tillsammans med dietister och Viktväktarna som tycker att ”lagom mycket av allt” är kanonbra råd. Ett råd som innebär att man även ska äta “lagom” av skräpmaten. Ett mycket populärt budskap som vi alla glatt tagit till oss. Visst fungerar rådet när man vill gå ned i vikt–det är Viktväktarna bevis på. Men hur mår man efter en längre tid av “lagom”? Passar det verkligen alla?
Vi är alla olika
Alla av de ovanstående kosthållningarna har sina positiva och negativa sidor. Och självklart är det så att det inte finns en enda kosthållning som passar alla människor. Vi har alla olika genetiska förutsättningar, matsmältningsfunktioner, ämnesomsättning, yrkesroller, motionsvanor, blodsockerhanteringsfunktioner, fetthanteringsfunktioner, överkänsligheter mm som gör att ”en mans föda kan vara en annan mans gift”. Även nyttig mat gör dig sjuk om den inte passar din biokemi eller om du inte tål den. Matallergier är ett bra exempel på det.
Avslutningsvis
Kom ihåg att maten du äter inte bara är kalorier, näring och bränsle utan också en kraftfull kommunikation från naturen till dina celler. Växterna pratar med ditt DNA, RNA och dina cellreceptorer och bestämmer om du ska vara frisk eller sjuk. Byt ut sjukmanskosten som skapar sjukdomar till en vitalkost som skapar hälsa och gör dina celler glada. Känn efter vad kroppen vill ha.
*Kosttillskott bör inte ersätta en varierad kost utan ska användas som ett komplement.
