Hårmineralmönster och stress
En stor del av våra hälsoutmaningar idag kommer sig av att vi stressar för mycket. Men alla reagerar olika på stress och för att komma tillbaka i balans har du nytta av att veta just ditt mönster. Dave Watts, grundare av Trace Elements, beskriver hur du med hjälp av en hårmineralanalys kan lära dig mer om din personliga stressreaktion.
Enligt tandläkaren Melvin Page styrs mineralet kalcium till stor del av det parasympatiska neuroendokrina systemet, medan fosfor styrs av det sympatiska neuroendokrina systemet. Han drog den här slutsatsen från information som han samlat in genom att analysera kalcium- och fosforhalter i blodet hos patienter efter att de ätit olika sorters livsmedel och behandlats med små mängder hormoner och andra faktorer. Det går att uppskatta en individs neuroendokrina dominans genom att titta på de här två ämnena i hårmineralanalyser. Förhållandet mellan kalcium och fosfor kan användas för att bedöma hur HPA-axeln fungerar. Ett förhöjt fosforvärde i förhållande till ett lågt kalciumvärde eller en låg kalcium/fosfor-kvot (Ca/P) tyder på dominans i främre hypofysen, det vill säga sympatisk dominans. Den främre hypofysen stimulerar normalt både binjurebarken och sköldkörteln. Därför är det vanligt att sköldkörteldominans förekommer tillsammans med binjuredominans, eftersom båda påverkar liknande metabola processer. Ökad utsöndring av kalcium och magnesium kan bero på överaktivitet i både sköldkörteln och binjurebarkens körtlar. Glukokortikoiderna från binjurarna minskar kalciumupptaget i tunntarmen på grund av deras anti-D-vitamin-effekt. Överdriven aldosteronsekretion ökar också utsöndringen av kalcium i urinen.
Stressreaktionen hos typ 1-individer med snabb ämnesomsättning
När man granskar ett sympatiskt mineralmönster tyder en låg kalcium/fosfor-kvot på sympatisk dominans via ventromediala hypotalamus och främre hypofysen. Förhöjt natrium och kalium är tecken på ökad binjurebarkaktivitet och sköldkörteldominans. Illustrationen av stressreaktionen visar att stressfaktorer övervägande kan aktivera den sympatiska grenen av nervsystemet via torakolumbala ryggmärgen. Individer med ett sympatiskt mineralmönster under återkommande stress kan få för hög sympatisk aktivitet till de slutorgan som styrs av nervsignaler från det sympatiska nervsystemet.
Kännetecken vid sympatisk dominans:
Typ A-personlighet Dras till stress
Förhöjd ämnesomsättning Högre kroppstemperatur
Förhöjt blodtryck Oro/ångest
Sjukdomstillstånd i den sympatiska kategorin:
Ångest/oro Artrit (reumatoid)
Allergier (histamin) ALS
Elakartade tumörer (metastatiska) Hyperaktivitet
Diabetes (insulinantagonism) Högt blodtryck
Förhöjd sköldkörtelaktivitet (hypertyreos) Hög blodsockerhalt
Förhöjd binjureaktivitet (hyperadreni) Nedsatt bisköldkörtelaktivitet
Infektioner (bakteriella) Multipel skleros (typ I)
Osteoporos (typ I) Parkinsons sjukdom
Magsår (tolfingertarmen) Postmenstruellt syndrom
Kramper Cystisk fibros
Autoimmunitet (nedsatt immunförsvar, cellulärt)
Både förhöjd binjureaktivitet och förhöjd sköldkörtelaktivitet bidrar till förlust av kalcium och magnesium samt vitaminkofaktorer som B12- och D-vitamin. Teoretiskt sett kan sympatiska sjukdomstillstånd försämras av stressreaktionen hos individer med sympatisk dominans.
Vill du veta mer om ditt metabola mönster eller är dy nyfiken på att hjälpa klienter minska sin stress? Besök vår sida www.hårmineralanalysen.se med mer information.
Sjukdomstillstånd i den parasympatiska kategorin:
Depression Artrit (osteoartrit)
Allergier (miljömässiga) AIDS
Elakartade tumörer Anorexi
Diabetes (högt insulin) Lågt blodtryck
Nedsatt sköldkörtelaktivitet (hypotyreos) Låg blodsockerhalt
Nedsatt binjureaktivitet (hypoadreni) Förhöjd bisköldkörtelaktivitet
Infektioner (virala) Multipel skleros (typ II)
Osteoporos (typ II) Sjögrens syndrom
Magsår (ventrikelsår) Premenstruellt syndrom
Kroniskt trötthetssyndrom Lupus – sklerodermi
Autoimmunitet (nedsatt immunförsvar, humoralt)
Stressreaktionen hos individer med parasympatisk dominans kan bidra till och försämra ovanstående tillstånd.
Vill du veta mer om ditt metabola mönster eller är dy nyfiken på att hjälpa klienter minska sin stress? Besök vår sida www.hårmineralanalysen.se med mer information.
Stress ur ett metabolt perspektiv
Som nämnts kan individer som upplever en gemensam stressfaktor i en gemensam miljö reagera på markant olika sätt. Vi ska också vara medvetna om att stress kan vara antingen fysisk eller känslomässig, eller en kombination av dessa. Stress kan bidra till såväl psykosomatiska som somatopsykiska tillstånd.
I allmänhet är det sympatiska nervsystemet den gren som ökar takten på kroppens metabola processer, medan den parasympatiska grenen håller det sympatiska systemet i schack och bromsar takten på ämnesomsättningen så att den hålls inom att normalt intervall hos friska individer. Men om en av de två grenarna dominerar, uppstår olika kännetecken. Som vi sett kontrasterar de olika tecknen på sympatisk och parasympatisk dominans varandra. Här ingår också kroppstyp, till exempel äppelform och päronform. Den neuroendokrina dominansen bidrar till de här kroppstyperna, liksom till olika känslomässiga egenskaper som typ A- och typ B-personlighet.
Organen försörjs vanligtvis av nervsignaler från både det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet och kan påverkas genom dominans av endera grenen beroende på individens metabola dominans. Till exempel styrs bukspottkörteln av nervimpulser från vagusnerven (parasympatisk) och inälvsnerverna (sympatiska). Elektrisk stimulering av de här nerverna påverkar frisättningen av insulin och glukagon. Parasympatisk stimulering leder till ökad frisättning av insulin, medan sympatisk stimulering hämmar den. Sympatisk stimulering av levern aktiverar de glykogenolytiska enzymerna fosforylas och glukos-6-fosfatas, medan parasympatisk stimulering ökar glykogenesen i levern.
Hjärtfrekvensen ökar förstås vid sympatisk aktivitet och minskar vid parasympatisk aktivitet. Vi kan lätt se effekten av stress hos en individ utifrån dennes metabola dominans. Stress hos en person med sympatisk dominans kan leda till högt blodtryck, ökad hjärtrytm, förhöjd blodsockerhalt och lägre insulinhalt. Stress hos en person med parasympatisk dominans kan leda till hög insulinhalt, låg blodsockerhalt, lågt blodtryck och så vidare. Stress kan till och med stimulera kroppens hungercenter som utlöser antingen ökad aptit eller aptitlöshet.
Känslor kan också hänföras till metabol dominans. Till exempel förknippas sympatisk dominans ofta med oro inför framtiden och hyperreaktivitet, medan parasympatisk dominans förknippas med trötthet, depression och oro över det förflutna. Känslomässig stress kan delas in i två huvudkategorier som också motsvarar de två ämnesomsättningstyperna. Att undertrycka sina känslor är ett medvetet sätt att försöka hantera oönskade eller oroande tankar och känslor, och förknippas med sympatisk dominans. Till exempel kan en person som undertrycker starka känslor av ilska, och som överväger att byta jobb eller bostad, bli extremt stressad av att fatta de här besluten. Stressen ökar vanligtvis med tiden om känslorna inte hanteras. De är vanligt att en sådan person utvecklar tekniker för att kontrollera sin ilska, men tills det underliggande problemet hanteras fortsätter känslorna att uttryckas, inte bara emotionellt utan också fysiskt, och kan ge upphov till huvudvärk och bidra till högt blodtryck, artrit och hjärt-kärlsjukdom. Bortträngning är ett parasympatiskt kännetecken som innebär att oroande tankar eller känslor förpassas djupt ned i det undermedvetna. Tankarna eller känslorna finns emellertid kvar, även om personen inte är medveten om dem. Det är belastande för kroppen att hålla dem dolda, vilket bidrar till stress som kan visa sig fysiskt i form av trötthet, depression, ätstörningar, matsmältningsproblem eller artrit och även försämra befintliga hälsobesvär som ingår i sjukdomskategorin för parasympatisk dominans.
Slutsats
Vår reaktion på stress, oavsett om stressen är fysisk, emotionell eller miljömässig, är en normal del av livet och bör accepteras som oundviklig. Stress kan vara motiverande och positiv, men negativ stress som pågår en längre tid är destruktivt för vår hälsa och vårt välbefinnande och kan leda till fysisk försämring. I en tidigare artikel kompletterade jag Hans Selyes anpassningssyndrom med en anpassningsfas och en utmattningsfas utöver de ursprungliga tre faserna alarm, motstånd och återhämtning. Akut stress börjar vanligtvis med en alarmreaktion. Den återspeglas i hårmineralanalysen som en förhöjning av natrium mot kalium (Na/K 5,0 >), som också kan ha koppling till inflammation. Motståndsfasen leder till att andra binjurebarkshormoner produceras för att minska inflammationen och/eller alarmfasen. Den här hormonella reaktionen resulterar i förhöjda kaliumvärden mot natrium, (Na/K < 1,4). I återhämtningsfasen minskar den hormonella kaskaden och förhållandet mellan natrium och kalium återgår till det normala (idealiskt Na/K = 2,4). Hos vissa individer kan dock alarmfasen bli kronisk på grund av oförmåga att framkalla en motstånds- och återhämtningsreaktion. I sådana fall kan följden bli kronisk inflammation. Motståndsfasen kan också bli kronisk utan att gå vidare till återhämtningsfasen. Då börjar kroppen anpassa sig till de här långtidsförändringarna som orsakats av en kronisk motståndsreaktion, vilket leder till en sjukdomsframkallande anpassningsfas. Så småningom kan utmattningsfasen utvecklas på grund av oförmåga till återhämtning. Varje fas i stressreaktionen kräver en neuroendokrin respons som dels påverkar näringsbehovet, dels bidrar till näringsmässiga obalanser. I hårmineralanalysen kan vi se stressens effekter på en persons näringsstatus, vilket ger oss möjlighet att ta fram en individanpassad behandling som motverkar effekterna av kronisk stress.
Vill du göra en egen hårmineralanalys och få veta mer om din egen stressrespons? Läs mer HÄR och hitta en certifierad hårmineralanalysterapeut.
Är du intresserad av att utbilda dig inom hårmineralanalys? På vår utbildningssida hittar du aktuella utbildningar.
Av: Dave Watts, grundare av Trace Elements
*Kosttillskott bör inte ersätta en varierad kost utan ska användas som ett komplement.
Sov gott i sommarnatten!
2022-06-19
Mörkret är här – allt du behöver veta om D-vitamin
2021-11-15
