Autoimmunitet och hårmineralanalys

Autoimmuna sjukdomar
Kroppen brukar skydda sig genom att aktivera sitt immunförsvar. Men ibland klarar inte immunförsvaret att skilja mellan kroppens egna, normala celler och främmande organismer och börjar då angripa sig själv. En sådan onormal reaktion kallas för en autoimmun respons och kan leda till autoimmun sjukdom. Det finns mer än 80 typer av auto-immuna sjukdomar idag och omkring 75 procent av dem som drabbas är kvinnor.

Det finns förmodligen lika många utlösande faktorer som typer av autoimmuna sjukdomar. Teorierna omfattar allt från genetiska, hormonella och miljömässiga faktorer till möjligheten att fosterceller finns kvar i mammans kropp efter graviditeten eller att nya celler kommer in i kroppen vid blodtransfusioner.

Orsakerna till autoimmun sjukdom
Man tror att ärftlighet spelar roll eftersom autoimmuna sjukdomar ofta förekommer i samma familj. Men att avgöra hur stor roll ärftligheten spelar är svårt på grund av att det finns så många olika faktorer som krävs för att en autoimmun sjukdom ska utlösas.

Hormoner har länge misstänkts som en orsaksfaktor, men exakt hur de påverkar autoimmun sjukdom är okänt. Kvinnor med den reumatiska sjukdomen lupus (SLE) har ofta högre östrogennivå än friska kvinnor. Däremot kan kvinnor med andra autoimmuna sjukdomar, som MS och reumatisk artrit, må bättre när de blir gravida och östrogenhalten är hög.

När det gäller miljöfaktorer finns det flera studier som visar att exponering för olika typer av kemikalier har samband med utveckling av autoimmun sjukdom. Enligt forskning som gjorts på djur har miljögifter större negativ inverkan på immunförsvaret när exponeringen sker före födseln, i moderlivet. Andra miljöfaktorer som kan bidra ytterligare är strålning, stress, tungmetaller och kosten.

Det sympatiska och parasympatiska immunförsvaret
Immunförsvaret består av ett medfött system (det ospecifika försvaret) och ett förvärvat system (det specifika försvaret). Det specifika immunförsvaret är i sin tur uppdelat i ett humoralt och ett cellulärt system.

Den humorala delen använder sig av B-lymfocyter som bildas i benmärgen. De tillverkar antikroppar som är kroppens primära försvar mot inkräktare i kropps-
vätskorna, t.ex. bakterier och gifter. Det reagerar också på virus som ännu inte tagit sig in i cellerna, samt icke höljeförsedda (nakna) virus.

Det cellulära systemet använder T-lymfocyter som bildas i brässen (tymus) mot skadliga angripare som svamp, tumörantigener och virus. Den cellulära immunresponsen kan också förstöra muterande celler eller molekyler som bildas av vissa cancertyper.

Med hjälp av de olika mönster som hårmineralanalyserna visar, har vi kategoriserat det specifika immunförsvaret i två grupper – den parasympatiska och den sympatiska. Det parasympatiska analysmönstret associeras med cellulär immunrespons och har höga halter av kalcium och magnesium, men låga halter av natrium och kalium. Den humorala immunresponsen associeras med ett sympatiskt analysmönster som har låg kalcium- och magnesiumnivå och hög nivå av natrium och kalium.

Hos en frisk person samarbetar de här två systemen, men hos vissa kan ett system bli dominant. Det kan leda till en onormal, autoimmun respons. Autoimmun sjukdom kan alltså involvera antingen en cellulär immunrespons som förmedlas via brässen (tymusmedierad) eller en humoral immunrespons som förmedlas via binjurarna (adrenomedierad).

Hårmineralanalysen som screeningverktyg
De flesta människor utvecklar milda autoimmuna reaktioner någon eller några gånger i livet, ofta i samband med infektionssjukdomar, men tillfrisknar relativt snabbt. Men har man en ärftlig benägenhet kan utlösande faktor som virus, bakterier, stress osv. resultera i en starkare och mer långvarig reaktion.

Det parasympatiska hårmineralmönstret speglar en tymusmedierad cellulär immunrespons. När en sådan respons blir kronisk sänks ofta ämnesomsättningen. Hormoner som ytterligare bidrar till ökad tymusimmunrespons och långsammare ämnesomsättning är bl.a. östrogen, bisköldkörtelhormon (PTH) och insulin. Dessa hormoner samt tymusresponsen undertrycker binjurarnas och sköldkörtelns aktivitet, som gör dem mottagliga för virusinfektioner.

Personer med sympatisk ämnesomsättning har tvärtom större mottaglighet för bakterieinfektioner. Bakterier och nakna virus (utan hölje) höjer ämnesomsättningen och kan ge en överdriven sympatikusreaktion genom förhöjd kortisonutsöndring från binjurarna. Om responsen blir forts.
kronisk kommer stresshormonerna att undertrycka det cellulära systemet. Ett sympatikusdominerat hårmineral-mönster kan därför sägas återspegla en humoral immunrespons.

Sjukdomen ALS som angriper de motoriska nervcellema, klassificeras i den humorala, sympatiska kategorin som är relaterad till ökad ämnesomsättningstakt. Studier visar att patienter med ALS har en onormalt hög ämnesomsättning. Samma sak ses hos personer med cystisk fibros, medan andra studier har rapporterat ökad sköldkörtelaktivitet hos patienter med Parkinsons.

Vissa könshormoner – testosteron, progesteron och prolaktin – stärker den humorala immunresponsen, medan andra, som östrogen, försvagar den. Det kan förklara varför vissa humorala autoimmuna tillstånd inträffar eller avtar vid olika skeden av endokrin aktivitet, exempelvis hos
kvinnor med MS eller reumatoid artrit som blir bättre under graviditeten när östrogennivåerna är som högst.

Våra observationer visar att det kan vara viktigt att urskilja vilken del av immunsystemet som är dominant vid autoimmuna sjukdomar. Här kan bl.a. hårmineralanalysen fungera som ett screeningverktyg för att ta reda på vilken del av immunförsvaret som är dominant och behandla därefter.

Artikel från Trace Element traceelements.com
Översatt av Helene Sandström på Ordbytet Kommunikation

*Kosttillskott bör inte ersätta en varierad kost utan ska användas som ett komplement.