Du är nu vid innehållet

Är glutenfria produkter dåliga för insulinkänsligheten?

Är glutenfria produkter dåliga för insulinkänsligheten?

På så sätt bromsas flödet till blodomloppet upp i mag- och tarmkanalen. Det ger levern möjlighet att helt metabolisera det som kommer in så det inte blir något spill. Tyvärr saknar större delen av dagens livsmedel fiber av någondera typen. Både kliet och grodden tas bort vid malningen av raffinerade spannmål. Det leder till en finare struktur och längre hållbarhet samtidigt som många olika näringsämnen försvinner och fibrer avlägsnas. När fibrer en gång avlägsnats kan de inte återställas i råvaran. Om man avlägsnar kliet som omger kärnan så återstår bara stärkelse (glukos). Konsumerar vi bara kärnan får vi endast glukos i sin renaste form och det höjer vårt blodsocker för snabbt. Om vi äter hela kärnan arbetar mag- och tarmkanalen långsammare bort kliet på utsidan, vilket får ökningen av blodglukos att ske långsammare, samtidigt som glukoskoncentrationen i blodet inte når ett högt maxvärde. Vi behöver därför kli och korn, hela frukter och grönsaker samt att tugga maten ordentligt. Vid mixande av frukter och bär sliter vi sönder cellerna i råvaran och gör de mer lätt tillgängliga med högre blodsocker och insulinpåslag som följd. Även upphettning omvandlar stärkelse till lättupptagligt glukos. Hela korn, frukter och bär gör dig mer känslig för hormonet insulin. Höga blodsockernivåer blockerar också effektiv din fettförbränning.

Eftersom insulinet är boven i dramat i fråga om viktökning är det viktigt att hålla blodsockret nere. När vi processar gryn och andra råvaror ger det snabbt en stor mängd energi till dina cellers kraftverk och det är en faktor i det vi kallar metabolt syndrom, som tyvärr ökar i vår det av världen. Vi måste därför hålla koll på mängden kolhydrater och den hastighet de når levern och slutligen vårt blodomlopp.

Det finns fem saker vi bör känna till och hålla koll på.

1. Glukosabsorption
Genom att sakta ned glukosabsorptionen, dämpas höjningen av blodglukos, vilket begränsar blodglukostopparna. Bukspottskörteln känner av den långsammare och mindre blodglukoshöjningen och utsöndrar mindre insulin. Mindre insulin ger mindre omvandling av energi till fett.

2. Kalorier och kolesterol
En av kolesterolets uppgifter är att hjälpa till med tillverkningen av gallsyror. Gallsyror binder till sig fettsyror i mag- och tarmkanalen. En viss del av detta utsöndras i avföringen. Kan man bli av med gallsyrorna sänker man sitt kolesterol. Eftersom vattenlösliga fibrer binder till gallsyror, kan de hjälpa till att sänka LDL som ofta blir förhöjd, särskilt om det pågår inflammation i kroppen. Olösliga fiber minskar också kolesterolet och hjälper till att sänka blodsockret.

3. Hastighet och mättnadskänsla
När maten passerar genom tunntarmen utsöndras ett hormon som heter Peptid YY (PYY) i blodet som binder sig till receptorerna i hypotalamus och signalerar att du är mätt. PYY är mättnadssignalen. Det finns sex och en halv meter tunntarm som måste passeras innan PPY signaler når hjärnan. Det tar tid, så allt som får maten att passera snabbare genom tunntarmen får mättnadssignalen att genereras tidigare. Olösliga fibrer åstadkommer just detta. Det ökar matens hastighet så mättnadskänslan kommer snabbare samtidigt som vattenlösliga fiber bildar en klibbig gelé som fördröjer tömningen av magsäcken och gör att mättnadskänslan kommer snabbare. Båda typerna av fiber kan minska behovet av en andra portion och därmed bidra till att förebygga viktökning.

4. Fett eller gaser
Vid närvaro av fett och fibrer fördröjs en del av kostfettets absorbering i tunntarmen. Det fiberfördröjda fettet fortsätter i stället hela vägen till tjocktarmen. och därmed hålls insulinet på en lägre nivå . Avigsidan med denna process är att fibrerna ger upphov till en del kväve, koldioxid och metan samt lite svavelväte. Men andra ord gaser som inte alltid omgivningen uppskattar.

5. Din mages tarmbakterier
I dina tarmar finns ungefär 100 biljoner bakterier. Bakterierna utgör en stor det av vår energimetabolism. Eftersom de flesta av bakterierna är anaeroba, d.v.s. lever utan tillgång av syre, vilket gör att de ämnesomsätts utan syre och därför förbrukar mer energi än bakterier som förbränns med hjälp av syre. De flesta av näringsämnena tas upp i tunntarmen så vad återstår då som näring till tjocktarmen? Just det, fibrer. Tarmflorans sammansättning är en av de faktorer som leder till viktökning, så val av fiber bestämmer den bakteriella profilen eftersom fibrer gör att näringsämnen transporteras längre ned i tarmkanalen . Fiberinnehållet i kosten påverkar bakterieinnehållet i tarmarna och gör att nyttiga bakterier kan föröka sig samtidigt som de bakterierna som påverkar viktuppgång hålls i schack.

Många intoleranser kan faktiskt behandlas och förbättras med livsstilsförändringar och kunskap om hur du äter en roterande blandkost. Men då krävs att vi förstår fibrers roll tillsammans med nattliga fetter, proteiner, kolhydrater, mineraler, fytonäringsämnen och vitaminer.

Slutsats: Vill du vara mer insulinkänslig och ta hand om din tarmflora så ta bort malda spannmål och/eller gryn och öka, balansera och blanda intaget av vattenlösliga och olösliga fiber i hel form. Du blir mer mätt, reglerar hastigheten på mag- och tarmkanalen och därmed ett jämnare blodsocker, mindre insulinpåslag och bättre näringsupptag. Naturen har redan sett till att tillsammans med vår genetik och biokemi fungerar riktig mat i sin ursprungliga form fantastiskt bra mot många av våra fellevnadssjukdomar. Tänk enkelt och tänk logiskt!

Lämna en kommentar på Är glutenfria produkter dåliga för insulinkänsligheten?

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *