Du är nu vid innehållet

Mikrobiomets fantastiska värld

Människans mikrobiom är sammansatt av mikrober, samt mikrobernas gener och genuttryck, som lever i och på våra kroppar.
Idag finns mikrobiom-baserade behandlingar och tillämpningar. Forskningen visar också att mjölksyrabaketrier – sk probiotika – ger bra resultat både vad det gäller att upprätthålla en frisk mikrobflora, men också för återställande av ett rubbat mikrobiom.

Mikrobiomets fantastiska värld

På senare tid har forskarna också börjat se att bakterier och mikrober inta bara är av ondo, utan också essentiella för vår hälsa. Människor och bakterier är ett samutvecklat system som gagnar båda parter, både värdkroppen och de inneboende mikroberna.

Ny forskning visar hur viktiga dessa inneboende mikrober är för vår hälsa och vårt välmående, speciellt i deras roll att upprätthålla vårt immunsystem. De bidrar till att bryta ned vår mat och fungerar som det första försvaret mot patogener. Man vet att många sjukdomar uppstår pga av ett stört mikrobiom.

Bakterier

Även om man inte kunde se bakterier förrän 1674, med hjälp av mikroskop, har man länge känt till att de orsakar sjukdomar. Namnet “bakterie” fick de inte förrän 1828, dessförinnan kallades de “animalcules”.

Pesten, smittkoppor, tyfus, mjältbrand, stelkramp och lepra är bara några exempel på hur mikrober påverkat oss och historien. I modern tid kan vi räkna in malaria, kolera och HIV i avdelningen sjukdomar som betytt stora skiften i hur vi ser på smitta och hälsa.

På grund av samhällets önskan att besegra alla patogener har stor tid och kraft lagts på forskning. Det har lett till stora upptäckter som bl a Louis Pasteur kan anses vara grundläggare till i och med hans upptäckter att mikrobtillväxt inte kan spontanutvecklas och att liv inte kan existera utan syre. Tack vare hans upptäckter vet vi hur man dödar bakterier och förhindrar smitta.

Dra nytta av bakterier

Faktum är att de flesta mikrober vi kommer i kontakt med inte är bakterier utan goda mikrober som bryter ned många saker i vår kost som vi inte kan smälta utan hjälp av mikrobenzymer. De skapar även energi för vår matsmältning, skapar essentiella vitaminer och fungerar som en första barriär inte bara mot potentiella smittämnen och gifter, men även stress och autoimmunitet.

Utan bakterier mår vi dåligt

Forskningen de senaste åren har bytt fokus och istället för att finna olika sätt att döda mikrober på, tittar man på hur de gynnar oss och vår hälsa. Bl a har man funnit att tarmbakterier kan vara nyckeln till diabetes typ 2 i och med att förändringar uppstår i vårt mikrobiom innan sjukdomen kan upptäckas på andra sätt.

Friska människor har ett varierat spann av arter i sin tarmflora men de senaste 50 årens förändringar till en minskad mångfald inom lant- och jordbruk, har lett till en reducerad variation i vår kosthållning. Många forskare menar idag att hälsan äventyras när vi reducerar näringsvariationen i vår kost på grund av effekten det har på våra inre mikrober.

Olika dieter som utesluter en eller fler näringsgrupper kan ha en negativ påverkan på vårt mikrobiom och vår hälsa. Det är logiskt, menar forskarna, att om en varierad kost blir mer enkelriktad, kommer det att i förlängningen förändra mikrobpopulationen i tarmen.